Kan naturen ha rättigheter? Och om den har det, hur ska vi förstå och tolka dem? Det här är frågor som har kommit att diskuteras alltmer de senaste åren och den 7 mars kommer ekologen Pella Thiel till Göteborgs stadsbibliotek för ett samtal om just detta.
Det finns ett grundläggande antagande i vår kultur att naturen inte är ett subjekt, utan ett objekt. Det har skapat ett antropocentriskt samhälle och det gör att vi kan fortsätta utnyttja naturen bara för vår egen vinning, säger Pella Thiel.
Pella är ekolog och bland annat aktiv i Omställningsnätverket men också i föreningen Lodyn där hon arbetar med ekopsykologi och naturens rättigheter. Lodyn är det fornnordiska namnet på jordens gudinna, och deras arbete är inriktat på ”helandet och fördjupandet av människans relation till resten av naturen”. Hon säger själv att mycket av det här kan verka flummigt i vår kultur, men för många urfolk världen över är det inte alls flummigt utan en central och självklar del. Pella Thiel berättar om hur till exempel maorierna på Nya Zeeland kämpat i hundratals år för att nybyggarna där ska respektera naturen.
– Maorierna ser naturen som en del av dem själva. När europeerna kom till Nya Zeeland och började exploatera och förorena naturen blev det som att exploatera och förorena människorna. Det här krockade helt med den västerländska världsbilden där det centrala är vem som äger marken och har rätt att nyttja den, säger hon.
Lösningen på den mångåriga konflikten blev till slut att ge Whanganuifloden som flyter genom Nya Zeeland juridiska rättigheter. Det här innebär att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Även i andra länder finns liknande exempel. I Ecuador har naturens rättigheter funnits med i konstitutionen i tio år och i Colombia har en del av Amazonas fått juridiska rättigheter. Även i Indien har floderna Yamuna och Ganges fått rättigheter.
Pella Thiel påminner också om att det inte är så länge sedan som kvinnor sågs som ägodelar, slavar inte ansågs kunna tänka själva och som man skar upp levande djur utan att tveka eftersom de uppfattades som maskiner utan förmåga att känna lidande.
– Nu upptäcker vi att även växter kan kommunicera med varandra på sätt som vi inte hade en aning om tidigare, säger hon.
Rörelsen för naturens rättigheter ser olika ut i olika länder. I vissa fall har man gått den juridiska vägen, i andra länder kämpar man främst genom demonstrationer, civil olydnad och genom att skapa medial uppmärksamhet. I Sverige tror Pella Thiel att det kommer bli svårt att förändra juridiken. Genom debattartiklar, föreläsningar och konferenser vill de visa på möjligheten till en ny relation med naturen. Ett exempel är Vättern som är Sveriges största dricksvattentäkt och förser 260 000 människor med vatten.
– Nu har försvaret fått tillstånd att öka antalet provskjutningar i Vättern, vilket kommer att få stor påverkan på miljön. Om vi tänker att Vättern har ett egenvärde och egna rättigheter så skjuter vi bokstavligt talat på de rättigheterna, säger Pella Thiel.
Men om naturen har rättigheter och kanske till och med en egen vilja, hur ska vi förstå den viljan? Pella menar att vi genom forskning är ganska bra på att mäta hur naturen mår. Men naturens rättigheter bjuder också in till ett djupare lyssnande, en relation.
– De flesta har i dag så lite kontakt med naturen. Bland det viktigaste vi kan göra är därför att tillbringa mer tid ute, för annars glömmer vi så lätt att vi faktiskt är en del av naturen och får allt vi behöver därifrån. Det gäller kanske särskilt barn, det är konstigt att vi inte jobbar mer strategiskt med till exempel naturskolor och skolträdgårdar.
Hon fortsätter att tala om att vår idé om naturen fortfarande är präglad av dominans.
– Föreställningen om att vi är separerade från naturen är gammal. Den återfinns till exempel inom kristendomen, men hela det moderna projektet har gått ut på att naturen är en resurs för oss. När vi krockar med planetära gränser börjar fler och fler reagera på hur vi behandlar naturen, men svaren på hur vi ska lösa det är fortfarande oftast väldigt ytliga. Vi ska fortsätta förvalta naturen som en resurs, men lite mer effektivt bara. Det räcker inte. Vi behöver en helt annat förhållningssätt. Naturens rättigheter hjälper oss med det.
Fakta:
• Naturens rättigheter i Sverige är ett nätverk av individer och organisationer som arbetar för ett samhälle där naturen har rättigheter. I nätverket ingår organisationerna Lodyn, End Ecocide Sweden, Swedish Earth Right Lawyers och Latinamerikagrupperna.
• Pella Thiel besöker Göteborgs stadsbibliotek torsdagen den 7 mars kl. 19.00.
