Romsk inkludering på romskt vis

Romano center är ett stöd för den romska individen och en hemvist för de romska frågorna på tjänstemannanivå, med uppdrag att ge stöd och vara rådgivande, säger Domino Kai, chef för Romano center. Han är själv rom och har under lång tid varit aktiv för romers rättigheter.

Rätt till eget språk

Romano center invigdes den 18 oktober 2018 efter ett beslut 2015 i kommunfullmäktige om att starta ett romskt center och är placerat under förvaltningen konsument och medborgarservice. Centret vänder sig till romer i Göteborg och i kranskommunerna med förhoppning att på sikt stödja romer i hela Västra Götalandsregionen. På centret arbetar Domino Kai som chef tillsammans med två utvecklingsledare och två samhällsvägledare.

Romer är en av fem nationella minoriteter i Sverige med rätt till sitt språk, sin kultur och till information och delaktighet i frågor som berör minoriteten. Romernas historia och kultur är trots 500 år i Sverige ganska okänd för många, och stereotypa fördomar och rasism mot romer – så kallad antiziganism – är utbrett inom många samhällsområden.

År 2012 beslutade regeringen om en strategi för romsk inkludering med målet att ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Strategin är en förstärkning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk för minoriteten romer. Strategin omfattar inte romska EU-medborgare.

Pilotkommun

Centralt i strategin är att romska företrädare ska vara delaktiga i arbetet med romsk inkludering.

Regeringen har inom strategin utsett pilot och utvecklingskommuner som fått ett ekonomiskt stöd för att utarbeta nya metoder för romsk inkludering. 2012–2015 var Göteborgs stad en sådan kommun. Redan 2013, halvvägs in i piltoverksamheten, väcktes frågor om hur arbetet skulle kunna bedrivas vidare. 2014 påbörjade staden en förprojektering och en analys som resulterade i beslutet om ett permanent romskt center.

Försvårar inkludering

Varför behövs ett romskt center? Domino Kai får frågan.

– Vi borde egentligen inte behövas, men det finns så många negativa fördomar och stigmatiserande bilder av romer fortfarande. De negativa attityderna mot romer, och antiziganismen är alltför stark. Vi behöver sätt för att mota tillbaka antiziganismen.

Den långvariga antiziganismen har resulterat i att romer har bristande förtroende för myndigheter, något som har sin grund i historien om rasbiologi, omhändertagande av barn, tvångssteriliseringar och att romer förvägrades bostad och skolgång. Det är mot denna bakgrund de romska brobyggarna och samhällsvägledarna får sin roll. För att överbrygga den ömsesidiga förtroendeklyfta som finns mellan romer och myndighetspersoner har regeringen satsat på brobyggarverksamhet som en del av strategin. Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram utbildningar för brobyggare med romsk språk och kulturkompetens. Brobyggarna ska fungera som en länk mellan enskilda individer och offentlig verksamhet.

Tolkar och förklarar

Under åren 2012–2019 har totalt 48 romska brobyggare utbildats eller är i utbildning på Södertörns högskola. Enligt länsstyrelsen i Stockholms senaste årsrapport från 2017 om romsk inkludering finns 37 romska brobyggare anställda i 14 av landets kommuner. Dessa arbetar inom förskola, förskoleklass, skola, socialtjänst och närliggande verksamheter. Även Arbetsförmedlingen har anställt romska brobyggare.

Bagir Kwiek, en av samhällsvägledarna på Romano center, beskriver vad en romsk samhällsvägledare är:

– En samhällsvägledare har kunskap om det svenska samhället och om hur romer ser på samhället. Det är en person som har fötterna i båda världarna.

Han menar att arbetet handlar mycket om att tolka och förklara skyldigheter och rättigheter för romer, men även att tolka och förklara för tjänstepersoner hur en romsk familj tänker och att bidra med kunskap om romsk kultur.

Ett vanligt scenario är till exempel när ett missförstånd mellan den enskilde och tjänstepersonen uppstår och Bagir Kwiek och hans kolleger går in och medlar och tolkar. De arbetar inom alla samhällsområden, störst är behovet inom socialtjänsten och de hjälper också till med ärenden som handlar om LVU, lagen om vård av unga. Deras arbete bidrar till att romer får ökad kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och att stadens tjänstepersoner får kunskap om minoritetslagstiftningen och romer som nationell minoritet.

En framgångsrik satsning

Statskontoret har utvärderat brobyggarverksamheten 2012–2015 och gör bedömningen att den har bidragit till ökad romsk inkludering.

Brobyggarna har förmedlat kunskap till den romska minoriteten om den kommunala verksamheten och de har ökat kunskapen inom förvaltningarna bland till exempel lärare, rektorer och socialsekreterare. De har också fungerat som förebilder för romska elever, medverkat till ökad studiemotivation och fullföljd skolgång hos romska elever samt motiverat vuxna till studier och arbete.

Brobyggarna har genom sitt kompetensutvecklande arbete bidragit till att negativa föreställningar mot romer som grupp har motverkats. De problem som nämns med rollen är otydliga uppdragsbeskrivningar och svårigheter att avgränsa arbetet.

Minskar klyftan

Länsstyrelsen i Stockholm som följer upp arbetet med romsk inkludering nationellt konstaterar i sin senaste nulägesbeskrivning från 2018 att både romer och tjänstepersoner är positiva till brobyggarnas arbete och att dessa bidrar till att minska den ömsesidiga förtroendeklyftan mellan romer och tjänstepersoner.

Fortfarande är arbetet med romsk inkludering i kommunerna till stor del avhängigt enskilda bro byggare. De bör ses som en resurs men är inte den enda lösningen på romsk inkludering.

Domino Kai menar att det ibland släpar efter i service och bemötande av romer, då kan centrets personal påpeka brister och bidra med kunskap.

– Romer ska inte få mer men inte heller mindre. Vi arbetar med att minska välfärdsgapet, säger han.

Vilka är de största utmaningarna i ert arbete?

– Förståelse från tjänstepersoner och att romska personer ska bli trodda. Det är svårt för romska familjer att få ihop sin vardag när det finns hinder som tjänstepersoner inte alltid förstår. Som svårigheten att få arbete eller bostad på grund av diskriminering. Många romer vågar inte berätta att de är romer just på grund av den utbredda diskrimineringen, säger Domino.

Bagir Kwiek fyller i:

– Det finns tyvärr tjänstemän som inte vill att vi ska finnas. Vi ses som besvärliga inkräktare och de ser oss inte alltid som kolleger. Det kommer att ändras, men det kommer att ta lång tid.

Bagir Kwiek ser att hans arbete gör skillnad och menar att han kan ”se skillnaden i hur de går och pratar” efter att ha fått hjälp. Domino säger att samhällsvägledarna arbetar med att tipsa, främja och stödja men betonar att det viktigaste arbetet är det för ökad egenmakt.

Långvarigt behov

Kommer romer att vara inkluderade år 2032? Är tiden för kort eller varför på förhand säga att det ska ta så lång tid? Frågorna är hett debatterade bland romer och tjänstepersoner som arbetar med romsk inkludering. Bagir Kwiek tror att romska samhällsvägledare behövs minst till år 2032 om inte längre. Deras roll är avgörande för att nå målet om lika möjligheter för romer och icke-romer.

–Romska samhällsvägledare är jättenödvändiga och romer behöver verkligen ett center. Romer har levt i Sverige i 500 år men har ännu inte blivit inkluderade i samhället. De har funnits utanför samhället så länge och antiziganismen är så utbredd och finns i alla samhällsklasser. Vi samhällsvägledare hjälper till att minska bristen på förtroende för myndigheter.

Alla är överens om att det kommer att ta tid. För Domino Kai är det tid och resurser som krävs, men också möjligheten att arbeta inifrån i den ordinarie kommunala strukturen, något som Romano center möjliggör. Han återkommer gång på gång till den upprepade kritiken Sverige fått för bristande delaktighet av romer i flera internationella granskningar.

– Vi behöver komma vidare och arbeta utifrån den återkommande kritik Sverige fått i internationella granskningar, som bland annat handlar om att romer ska ges ett reellt inflytande. De romska rösterna är oerhört viktiga att lyssna till. Romer måste vara involverade från början till slut. Utan de romska rösterna hade det inte funnits ett romskt center i Göteborg.