Radar · Nyheter

Svårt styra mot hållbar konsumtion

Flera nya styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan är på gång om C,L,S och MP:s överenskommelse håller.

ANALYS | Det har den senaste tiden kommit en del statistik med intressanta siffror för alla som tycker att det är viktigt med hållbar konsumtion och nyfiken på vilka politiska styrmedel som är effektiva för att uppnå detta.

Flygresandet ökade knappt något i Sverige under 2018, enligt statistik från Swedavia. Ungefär samtidigt som det infördes en flygskatt har det pågått en intensiv debatt om flygandet och dess klimatpåverkan. Den samlade effekten att flygresandet inrikes minskade, medan utrikesresorna fortfarande ökade, men mindre än tidigare år. Flygskatten är i förhållande till biljettpriserna relativt blygsam: 60 kronor per resa inom EU, utanför 250 kronor, eller 400 kronor om flygresan är längre än 600 mil.

Reparationer minskade 2017 jämfört med året innan enligt Konsumtionsrapporten 2018 från Göteborgs Universitet. Detta trots att momsen på reparationer av skor, cyklar, kläder och textilier halverades (Från 25 procent till 12 procent) och avdraget för reparation av vitvaror i hemmet infördes den 1 januari 2017. Minskningen ligger i linje med den långsiktiga trenden av att antal reparationer minskar.

Effekten kan jämföras med när restaurangmomsen halverades. Då ökade konsumtionen året därpå och har fortsatt att öka sedan dess. En annan jämförelse är vid införandet av rut- och rotavdragen vilka verkade leda till en kraftig ökad konsumtion av dessa tjänster även om det är svårt att hitta icke politiskt färgad statistik på området.

Rut- och rotavdragen var kraftigt tilltagna när de kom (50 procent av arbetskostnaden). Det gav en tydlig effekt på priset, och gödde branscher som redan var på uppgång, men befläckade av svartarbete. Även restaurangbranschen har sett en uppåtgående långsiktig trend oberoende av momsförändringen. Svenskarna gillar uppenbarligen att äta ute, renovera kök och få städhjälp. Dessa skattesänkningar bidrog till att ge branscher som redan var på gång en skjuts, medan skattesänkningarna på reparationer snarare får ses som ett försök att rädda ett sjunkande skepp.

Att laga trasiga grejer verkar dessvärre mest vara för entusiaster och miljövänner.

Flygskatten gav sig på en industri som är på uppgång, åtminstone internationellt. Den långsiktiga trenden är att svenskarna flyger allt mer utomlands. Inrikes har flygandet stått relativt stilla länge. Skatten, ser ut att tillsammans med den starka debatten kring flygets klimatpåverkan, gett viss effekt på flygresorna. Det återstår att se om detta utgör ett hack i kurvan eller om flygandet planar ut eller minskar på sikt. Fler styrmedel för flyget verkar vara påväg om S,C,L och MP:s överenskommelse håller.

På det hela taget är det lurigt att styra människors konsumtion. Störst effekt verkar de stora penseldragen få och om skattesänkningar stöttar en redan pågående trend. Men i de fallen kommer förstås frågan om det verkligen är en klokt användande av skattemedel att stödja en redan blomstrande industri.