Zoom

Sökes: prisrimliga bostäder

Sverige behöver fler bostäder som människor har råd att bo i, men meningarna om hur det ska gå till skiljer sig åt.

Vi måste bygga fler bostäder, vi måste bygga fler bostäder. Så lyder mantrat från politiker och andra, men de hyresrätter som byggs är dyra, till och med för människor med normala inkomster. På sistone har röster höjts för så kallat ”affordable housing”, men kritikerna menar att baksidorna är många och att det finns andra sätt att komma åt problemet.

Affordable housing, social housing, ett socialt blandat boende eller prisrimliga bostäder. Man kan kalla det olika saker, men det handlar ändå om samma sak: att bygga billigare lägenheter för dem med lägre inkomster. Vissa menar att det är det bästa sättet att lösa bostadssituationen för studenter, unga vuxna, pensionärer och låginkomsttagare som inte har råd att betala hyran för de nyproducerade lägenheter som byggs idag.

I Älvstaden i centrala Göteborg finns det potential att fram till 2035 bygga bostäder för runt 50 000 människor. 1 600 enheter ska byggas i första etappen och av dessa kommer 1 100 att vara hyresrätter. Hälften kommer att ha en lägre hyra än normalt. De billigaste lägenheterna kommer att kosta cirka 6 000 kronor i månaden för en normalstor trerummare.

– Vem har råd att bo i nyproduktion i dag? Inte en ensamstående undersköterska med två barn, en inkomst på 20 000 kronor efter skatt som är tvungen att lägga halva sin inkomst på hyran, säger Kristian Käll som är processledare på det kommunala bolaget Älvstranden utveckling.

– Om vi fortsätter att bygga enbart för dem som kan betala dyrt för nyproduktion kommer Älvstaden att koncentrera medelklassen i de centrala delarna av Göteborg och därmed fördjupa polariseringen ytterligare. Vi vill bryta de sociala strukturerna.

Kristian Käll vill att man ställer sig frågan: För vem bygger vi? Vad kan folk egentligen betala?

– Vi har från start diskuterat ett socialt blandat boende i Älvstaden.

Utmaningen är att komma ned i produktionskostnader för att kunna erbjuda låga hyror till hyresgästen.

– Genom att utmana marknaden har vi hittat byggaktörer som tagit fram affärsmodeller för ett socialt blandat boende. Flera av aktörerna ser över sina produktionskostnader och sänker sina avkastningskrav. Inkomster från bostadsrätterna kan delvis komma att återinvesteras i hyresrätterna för att få ekonomin att gå ihop, säger Kristian Käll.

Så här kan det komma att se ut på Masthuggskajen i framtiden
Så här kan det komma att se ut på Masthuggskajen i framtiden. Det finns många visionsbilder för Göteborgs nya bostadsområden, men kommer de ha plats för alla – även de med små inkomster? Illustration: Kanozi Arkitekter

Prisrimliga bostäder

Statliga Boverket som arbetar med frågor som rör samhällsplanering, byggande och boende är inte främmande för att pröva olika typer av insatser för att vanliga människor ska ha råd att bo i en expansiv storstadsregion.

– Boverket ser positivt på att man på olika sätt försöker få till stånd prisrimliga bostäder och vi har ingenting emot att man försöker rikta dessa bostäder till de hushåll som behöver stödet bäst, säger Ulrika Hägred, expert på Boverket.

Just många unga människor som är beredda att ta ett kliv ut i vuxenvärlden har svårt att hitta en lägenhet. Enligt beräkningar bor cirka 213 000 unga människor i Sverige ofrivilligt kvar hemma på grund av detta.

Saffran Rohm är ordförande i den partipolitiskt obundna organisationen Jagvillhabostad.nu, som verkar för en rättvis bostadsmarknad där unga bostadssökandes behov och rättigheter tas tillvara. Hon menar att det finns bättre sätt att lösa bostadskrisen än affordable housing:

– Slopa de höga inkomstkraven hos allmännyttan och bygg mer blandade områden med villor, hyreshus och bostadsrätter för att minska segregationen.

Saffran Rohm ser inte affordable housing som ett alternativ utan är rädd för att det ska vara utpekande för den som bor där.

– Det är naivt att tro att en bostad i affordable housing inte ska vara utpekande och att ingen ska veta att det är i fattigstugan man bor, för att hårdra det hela. Affordable housing kommer att bli svårt att genomföra, det kommer att bli en process i stället för ett ”direkt byggande”. Man borde titta på de lösningar som finns tillgängliga istället för att skapa ett helt nytt system, säger hon.

Hur kan man kombinera höga produktionskostnader och låga hyror? Ett sätt är att en aktörs inkomster från bostadsrätter återinvesteras i hyresrätterna
Hur kan man kombinera höga produktionskostnader och låga hyror? Ett sätt är att en aktörs inkomster från bostadsrätter återinvesteras i hyresrätterna. Foto: Pixabay/paulbr75

Inte i den vanliga bostadskön

Det är Centerpartiet som tagit initiativet till begreppet affordable housing i Sverige.

– Det handlar om att man är nyanländ, student eller har för låga inkomster för att få en bostad på den vanliga marknaden. För de som måste ha en bostad omedelbart och inte har något annat alternativ, säger Martin Ådahl som är riksdagsledamot för Centerpartiet.

Centern vill att en del av de lägenheter som byggs ska få en lägre hyra, kanske till och med så lite som en fjärdedel av den vanliga kostnaden. Dessa bostäder ska inte ligga i den vanliga bostadskön utan man ”öronmärker” lägenheter till de som inte kan komma in på den vanliga bostadsmarknaden.

Eftersom social housing fått en negativ klang vill Martin Ådahl slopa det begreppet.

– Begreppet social housing brukar vara billigare lägenheter i ett speciellt område. Vi vill att man spränger in affordable housing i vanliga bostadsområden; att hyreslägenheter blandas med villor och bostadsrätter så att man kan stanna kvar i området om man behöver ett större boende eller vill köpa sig en bostad. Sedan ska en boendeform i affordable housing inte vara för evigt.

Kristian Käll, processledare på Älvstranden utveckling Foto:
Saffran Rohm, jagvillhabostad.nu Foto:
Ulrika Hägred, Boverket Foto:
Martin Ådahl, Centerpartiet. Foto:
Öppna i helskärm
1 / 4

Stödbostäder

Många pratar om att olika former av stödbostäder blir stigmatiserande och passiviserande eftersom man förlorar lägenheten om man når ett visst inkomsttak.

– Ingen ska ha kännedom om att man tilldelats en lägenhet i affordable housing om man inte själv vill tala om det. För så snart en person berättar var hen bor bildas en uppfattning om den personen. Vi ska inte ha den typen av stigmatisering, säger Martin Ådahl.

Stigmatiserat begrepp

Även Ulrika Hägred vill undvika begreppet social housing och vill hellre kalla det för ”ekonomiskt överkomliga bostäder” eller ”prisrimliga bostäder”.

– Just begreppet social housing har ju i sig blivit stigmatiserat och lite av ett skällsord här i Sverige. De flesta politiska partierna har fjärmat sig från det begreppet och jag kan tycka att det är onödigt att positionera sig mot det utan att ens veta vad det handlar om. I den svenska debatten målar man upp det som att det alltid handlar om storskaliga, nedslitna bostadsområden i storstädernas ytterområden, vilket faktiskt inte stämmer.

Sverige har vinnlagt sig om att ha en generell bostadspolitik genom att ha allmännyttiga bostadsföretag i stort sett i alla kommuner.

– Det är något som man varit stolt över i Sverige. En bostad för alla var inte bara syftet för de allmännyttiga bostadsbolagen, utan med hela bostadspolitiken.

För ett par år sedan gjorde Boverket i en rapport en jämförelse över hur det såg ut i sex andra EU-länder när det gällde subventionerade bostäder till hushåll med låga eller medelhöga inkomster.

– Det är oftast en stor del av befolkningen i dessa länder som omfattas av möjligheten att söka en bostad i den här sektorn. Det kan vara hälften, två tredjedelar eller mer av hushållen som är kvalificerade till att söka en bostad, men därmed inte sagt att de sedan får en subventionerad bostad, säger Ulrika Hägred.