Göteborgs stadsmission öppnar i vår en egen livsmedelscentral, för att kunna ta hand om mer av de livsmedel som butiker och producenter vill donera. ”Med det nya lagret hoppas vi kunna tredubbla mängden”, säger projektledare Elisabeth Andréas.
I vår öppnar Göteborgs stadsmission en egen livsmedelscentral, för att kunna ta emot och förvara större mängder donerade livsmedel. Mat är en viktig del i organisationens arbete för att hjälpa människor som lever i utsatthet: de serverar mat i många av sina egna verksamheter, driver en egen lunchrestaurang i centrala Göteborg och delar dagligen ut bröd utanför kyrkan, där det brukar bildas en liten kö. Sedan lång tid tillbaka får Göteborgs stadsmission stora mängder mat som butiker och producenter fått över, till exempel på grund av överproduktion eller smärre förpackningsskador.
– Vår begränsning har varit att vi inte har kunnat ta emot stora volymer. Vi har fått tacka nej till en hel del donationer, säger projektledare Elisabeth Andréas.
Men nu ska det alltså bli ändring på det. Den nya livsmedelscentralen, som ligger i Lackarebäck i Mölndal, ska bli en professionell lagerverksamhet. I skrivande stund håller man på att inreda och sätta upp lagerhyllor och i slutet av februari kommer ordentliga kyl- och frysrum att installeras. Just förvaringen av kylda och frysta varor har tidigare varit ett krux, och genom att man nu kommer att kunna förvara livsmedlen på ett annat sätt kommer de att kunna ta emot betydligt större mängder mat.
– I dagsläget tar vi emot två till tre ton mat i veckan. Med det nya lagret hoppas vi kunna tredubbla det på ett år, säger Elisabeth Andréas.
Maten som lämnas in till livsmedelscentralen kommer dels att användas i Stadsmissionens egna verksamheter, dels förmedlas vidare till andra organisationer i Göteborg som arbetar med samma målgrupp. Redan i dag har flera av Göteborgs frivilligorganisationer ett samarbete kring just mat.
– Vi på Stadsmissionen kör bland annat ut mat till Bergsjöns kyrka, som delar ut mat till papperslösa. Det finns också en nätverksgrupp i Göteborg där vi i höst har diskuterat hur vi som organisationer kan samverka för att underlätta för varandra och inte jobba dubbelt. Att vi startar upp en större central är en del i det.
Förutom Elisabeth själv kommer två andra personer att arbeta på lagret; en chaufför och en samordnare. Framöver ska de också erbjuda plats till personer som behöver arbetsträna, och även volontärer kan hjälpa till med att sortera mat.
– Många från vår volontärpool har redan anmält sitt intresse. Och självklart är våra kök väldigt engagerade i detta också.
Grundplåten till livsmedelscentralen kommer från den norska Kavlifondent, men i framtiden hoppas Stadsmissionen på stöd även från livsmedelsbranschen.
– Så fort vi får mat blir det ju en hanteringskostnad för personal och lager, så vi hoppas att branschen ska vilja bidra även med ekonomiska medel så att verksamheten kan fortgå, säger Elisabeth Andréas.
Sveriges stadsmissioner jobbar även tillsammans på riksnivå med matsvinnsfrågan. I ett samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise utreder man just nu möjligheten att ta fram ett digitalt registreringssystem som ska underlätta och effektivisera distributionen av livsmedel som doneras till organisationen.
– Det är viktigt för oss att utveckla lösningar tillsammans med livsmedelsbranschen. Om vi ska se till att en mycket större del av det funktionella matsvinnet når människor i behov, krävs ett nära samarbete mellan ideell sektor och livsmedelsbranschen, kommenterar Anne Lunde Dinesen, projektledare på Sveriges stadsmissioner, i ett pressmeddelande.
Hur långt man kommit i sitt arbete med matsvinn varierar Stadsmissionerna emellan. Stockholms stadsmission driver sedan 2015 Matmissionen, sociala matbutiker där medlemmar kan handla mat till kraftigt rabatterade priser. Hos Göteborgs stadsmission tittar man just nu på olika lösningar för distribution av mat.
– Vi kommer att jobba mycket med detta under 2019, för att hitta de bästa sätten för oss att bidra till minskat matsvinn och ökad tillgång till mat för människor i social och ekonomisk utsatthet, säger Elisabeth Andréas.
På senare tid har det poppat upp en rad nya matsvinns initiativ där överbliven mat tas om hand på olika sätt. Appar där restauranger kan rea ut överbliven mat, solidariska kylskåp, matsajter på nätet som säljer matsvinn till låga priser. Men på Stadsmissionen märker man inte av att det nu finns fler aktörer som “konkurrerar” om matsvinnet – tvärtom.
– Vi har samma inflöde, nästan mer. Branschen behöver också ta till effektiva åtgärder om vi ska kunna nå målet om att halvera matsvinnet till 2030. Det är ännu fler som hör av sig i dag, säger Elisabeth Andréas och tillägger:
– Det är många som vill donera till en verksamhet som vår eftersom vi når en särskild målgrupp.
