Glöd

Politik mot överkonsumtion

Vi bör prioritera mer fri tid hellre än mer pengar och prylar om vi ska klara klimatmålen, skriver Göran Hådén.

DEBATT I dag är det En köpfri dag (Buy Nothing Day) – den årliga internationella kampanjdagen mot överkonsumtion. En kontrast till köphetsen på Black Friday samma dag.

Några centrala argument mot överkonsumtionen:

1. Miljön. Vi kan inte fortsätta köpa nya prylar i en allt högre takt när vi redan överskridit planetens gränser. Vi har bara ett jordklot, men skulle behöva fyra jordklot med naturresurser om alla levde som vi i Sverige gör i snitt.

2. Hur vi mår. Forskning visar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder och reklamen får oss att känna oss mer missnöjda med det vi har.

3. Ting tar tid. Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Tillgängligheten till saker kan ändå bli minst lika bra om vi istället samäger, lånar, byter, skänker och hyr mer.

4. Skuldbergets baksmälla. Mer och nytt är inte samma sak som bättre. Många skuldsätter sig för att ens ha råd med köpstressen, särskilt kring jul. När status till stor del avgörs av konsumtion försvåras situationen för fattigare barn.

Konsumtionskritiken är stark. Från år 2005 till 2016 har andelen svenskar med en positiv inställning till reklam mer än halverats – från 44 till 18 procent enligt reklambranschen själva, som därför nu gör reklam för reklam. Enligt Demoskop 2012 kan 50 procent av svenskarna tänka sig att minska sin konsumtion för klimatets skull och 20 procent säger sig redan ha gjort det. I klimatbarometern 2015 går det så långt att halva svenska folket kan tänka sig att ha ett köpfritt år, då de bara köper förbrukningsvaror som mat.

Steget från ord till handling är längre. Avgörande är att få vågskålen att tippa över, när flertalet börjar följa nya normer. Det kan ske både genom individers val och genom politiska beslut. I detta sammanhang får politiska beslut snabbare genomslag, då de flesta är redo att minska sin klimatpåverkan om bara andra gör samma sak.

Vår miljöpåverkan är starkt kopplad till vår köpkraft. Rekyleffekten gör att även om individer väljer att göra klimatsmarta val i vardagen, så används ofta de pengar som tjänas in på att till exempel inte äga egen bil till något som inte heller är bra för klimatet, som fler flygresor.

Vi bör därför prioritera mer fri tid hellre än mer pengar och prylar om vi ska klara klimatmålen. Kortare arbetstid ger också mer tid att leva. Rik är inte den som har mycket, utan den som saknar lite.

Även här finns folkligt stöd. FSI/Kairos Future 2014 visar att det konstant sedan 1990-talet är en tydlig majoritet av heltidsarbetande som hellre vill ha kortare arbetstid än högre lön. Men i praktiken är det lättare sagt än gjort, så politiken måste underlätta.

Kortare arbetstid för fler kan bland annat främjas genom fler kommunala initiativ, sänkt norm för heltid i arbetstidslagen, arbetstidsbanker för anställda eller att ge alla anställda samma rätt att arbeta deltid som småbarnsföräldrar har idag. Detta bör kombineras med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras.

Många fler förslag som kan minska överkonsumtionen finns i Miljöpartiets nya klimatfärdplan. Allt ifrån nudging till att förbjuda planerat åldrande. Övergripande ska lagstiftning, offentlig upphandling, ändrade normer samt ekonomiska och informativa styrmedel i kombination åstadkomma en mer hållbar konsumtion. Klimatet kan inte vänta.