När Göteborgspriset för hållbar utveckling delas ut för artonde året är det den chilenske arkitekten Alejandro Aravena som är vinnaren. Aravena arbetar bland annat med den hållbara återuppbyggnaden av staden Concepción efter jordbävningen 2010 och ligger bakom idén om att bygga halva hus till socioekonomiskt utsatta grupper.
Under onsdagen delades Göteborgspriset för hållbar utveckling ut till den chilenske arkitekten Alejandro Aravena, som arbetar på ”do-tank”-byrån Elemental.
Temat för årets pris är hållbar design och Aravena får priset för att i sitt arbete, tillsammans med kollegorna på Elemental, tillämpa en designfilosofi som går ut på att skapa lösningar i dialog med invånarna samt att se dem som en del av lösningen, inte bara som ett problem.
Han arbetar ofta i socioekonomiskt utsatta områden och har gjort sig känd internationellt bland annat för sitt rekonstruktionsarbete med staden Concepción i Chile, som förstördes under jordbävningen och tsunamin 2010.
– Det är sällan brist på ekonomi som är problemet, utan brist på koordination, säger Aravena, som i många av sina projekt arbetar med att försöka skapa sig en överblick kring alla olika projekt som pågår i en stad för att se hur man kan knyta samman och koordinera detta.
Så gjorde han även i Concepcion: Istället för att bygga en betongmur som skydd mot havet drog de igång en dialogprocess med alla invånare som kom fram till många andra problem som staden behövde lösa.
En av lösningarna blev att istället för en mur bygga en park mot havet som kan agera rekreationsområde för alla och samtidigt minska effekten av en eventuell kommande tsunami.
Ett av Aravenas andra projekt är de kontroversiella ”halva husen”, som de byggt åt fattiga familjer som innan inte haft något hus alls. – Istället för att bygga ett litet dåligt hus på 50 kvadrat bygger vi ett halvt bra hus på 40 kvadrat. Sedan lämnar vi utrymme för de boende att själva bygga resterande 40 kvadrat. Det gör att de kan öka värdet på sitt boende och känna stolthet över att kunna bidra själva, snarare än att vara någon som bara tar emot hjälp.
Projektet diskuterades flitigt under tisdagen och onsdagen ihop med olika aktörer i Göteborg på seminarier som Aravena och kollegorna från Elemental deltog i.
Även om Sverige inte har den extrema fattigdomen med slumområden finns mycket att lära om hur man kan tänka när man bygger för socioekonomiskt utsatta grupper, så att de boende har möjlighet att, precis som mer välbärgade, kunna öka värdet på sitt boende över tid.
Att dessutom ha tät dialog med de man bygger för och att bygga bort segregationen i Göteborg kom också upp som prioritetsområden i diskussionerna.
Under prisceremonin berättade Aravena att han först hade blivit mycket förvånad över att han vann ett hållbarhetspris.
– Det enda vi använder oss av är ett gediget användande av sunt förnuft, sade Aravena, som också menade att mottagandet av priset hade fått dem att börja tänka ännu mer på hur de ska kunna få in miljömässigt hållbara aspekter i sitt arbete.
Elemental började som en byrå som jobbade med så kallat ”social housing” där de fick ekonomiska bidrag. Idag jobbar de mer på kommersiella villkor. Aravena ställer höga krav på sina kunder och tar aldrig uppdrag som bara ger mycket pengar.
– Vi behöver inte projekten, vi vill ha projekten som vi väljer att göra, säger Aravena.
På torsdagsmorgonen reste teamet på Elemental vidare till museet Louisiana i Danmark där de ska förbereda en utställning till 2018 och sedan vidare till New York för att arbeta med det kommande museet i Dubai.
Där är den stora utmaningen att lyfta frågor om gästarbetare med dåliga arbetsvillkor.
Göteborgspriset för hållbar utveckling
Göteborgspriset för hållbar utveckling är ett internationellt pris som delades ut för första gången 2001, då under namnet Göteborgs Internationella Miljöpris.
Prissumman är på en miljon kronor och ge till någon eller några som gått från ord till handling och visat vad som är både nödvändigt och möjligt.
Tidigare vinnare är bland annat Gro Harlem Brundtland, Janine Benyus, Al Gore, Kofi Annan, Margot Wallström och organisationen KRAV.
