Det råder stor brist på nya typer av antibiotika samtidigt som hotet från multiresistenta bakterier ökar. Det varnar Världshälsoorganisationen, WHO, för i en ny rapport.
Enligt WHO är de flesta nya läkemedel som är under utveckling modifieringar av redan existerande former av antibiotika och därmed endast kortvariga lösningar. FN-organet slår i den nya rapporten fast att det därmed finns få potentiella behandlingsalternativ kvar till följd av antibiotikaresistens som utgör ett av ”de största hoten mot hälsan”.
Redan nu dör närmare en kvarts miljon människor varje år i sviterna av multiresistent tuberkulos. WHO uppger att ett ökande antal sjukdomar – som lunginflammation, tuberkulos och gonorré – blir allt svårare att behandla eftersom den antibiotika som tidigare har fungerat blir allt mer overksam. Multiresistensen leder vid sidan av en ökad dödlighet även till längre vårdtider och högre sjukvårdskostnader.
Närmare 700 000 människor om året beräknas dö på grund multiresistens, och det är en siffra som riskerar att stiga till 10 miljoner dödsfall årligen i framtiden. En viktig anledning till att fenomenet ökar är att så kallade antimikrobiella läkemedel i alltför hög grad används för att behandla sjukdomar inom jordbruket och livsmedelsindustrin.
FN uppger att antibiotikaresistens är ett naturligt fenomen som uppstår i mikroorganismer som bakterier, virus och parasiter som inte längre blir mottagliga för antimikrobiella läkemedel, däribland antibiotika.
Kommersiella intressen har enligt världsorganisationen i allt högre grad börjat använda sig av dessa läkemedel för att påskynda tillväxten hos boskap.
– Antimikrobiell resistens utgör en global hälsokris som allvarligt hotar utvecklingen av den moderna sjukvården. Det finns ett akut behov av ökade resurser för investeringar i forskning och utveckling för att behandla antibiotikaresistenta infektioner, däribland tuberkulos. Annars riskerar vi att återgå till en tid när människor tvingades vara rädda för vanliga infektioner och riskerade sina liv i samband med små operationer, säger WHOs chef Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett pressmeddelande.
Vid sidan av tuberkulos har WHO identifierat tolv andra klasser av så kallade patogener – varav vissa kan orsaka vanliga infektioner som lunginflammation och urinvägsinfektioner – som i allt högre grad blivit resistenta mot befintliga antibiotika.
Bland de nya antibiotika som är under utveckling finns enligt WHO bara ett litet antal som kan klassas som innovativa och som kan komma att bli betydelsefulla för framtida behandlingar.
– Läkemedelsbolag och forskare måste omgående lägga fokus på nya antibiotika mot vissa typer av extremt allvarliga infektioner som kan döda patienter inom loppet av dagar, eftersom vi saknar en försvarslinje, säger Suzanne Hill vid WHO i pressmeddelandet.
WHO lanserade nyligen tillsammans med Initiativet för försummade sjukdomar, DNDi, en satsning för att bemöta hotet. Inom loppet av en månad har närmare en halv miljard kronor samlats in från olika bidragsgivare.
Mario Raviglione, chef för WHOs globala program mot tuberkulos, påpekar att forskningen är mycket underfinansierad och att endast två nya typer av antibiotika mot multiresistent tuberkulos har kommit ut på marknaden under de senaste 70 åren.
Antibiotikaresistens uppstår när bakterier utvecklar motståndskraft efter att ha utsatts för läkemedlet, vilket gör att bakterierna blir resistenta.
I den nya rapporten understryker WHO att alla globalt måste minska förskrivningen och användningen av antibiotika, och påpekar att om inte detta sker så kommer antibiotikaresistensen att förbli ett allvarligt problem – även om nya läkemedel skulle komma att utvecklas.
