Radar

Många frivilliga deltog i räddningsarbetet i Mexico

Jordbävningen ledde till att många hus störtade samman och många fler blev så svårt skadade att de inte längre är säkra.

På samma sätt som efter den förödande jordbävningen 1985 gav sig mängder av frivilliga ut för att delta i räddningsarbetet efter förra veckans katastrof i Mexiko City.

Jordbävningen 1985 ledde till uppskattningsvis 25 000 människors död. Det skalvet var betydligt kraftigare än det som inträffade förra veckan med magnituden 7,1. Hittills har omkring 300 människor bekräftats döda och många människor är fortfarande försvunna.

Efter tisdagens skalv var luften i Mexico City full av damm. Minst 44 byggnader i staden beräknas ha fallit samman.

– Allt är sönderslaget eller på väg att falla samman. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, sade Verónica till IPS dagen efter jordbävningen.

Trebarnsmamman ville inte uppge sitt efternamn, men berättar att hon bor i stadens södra delar i ett nybyggt hus som skadats svårt av jordbävningen. Efter katastrofen har hon nu flyttat hem till en av sina vuxna döttrar i jättestaden, som beräknas ha närmare 22 miljoner invånare.

Det var stadsdelarna Benito Juárez och Cuauhtémoc, som har en befolkning på närmare en miljon, som drabbades hårdast, tillsammans med delar av de närliggande delstaterna Morelos och Puebla.

Mexico City är byggd på gammal havsbotten, vilket uppges göra staden mer sårbar för effekterna av jordbävningar.

Berenice Rivera arbetar som sömmerska och berättar att hon och hennes kollegor alla hann bli evakuerade från sin arbetsplats så fort de första tecknen på jordbävningen kom.

– Jag sprang till skolan för att hämta mina barn och gick sedan hem för att se hur min bostad hade drabbats, berättar hon för IPS.

Hon säger att det kommer att bli svårt att bo kvar i sitt hem eftersom en annan närliggande stor byggnad blivit så svårt skadad.

– Vi kommer att försöka hämta upp våra saker och får se var vi kan flytta någonstans. Vad annat kan vi göra, säger hon.

Direkt efter katastrofen var stadens byggarbetare bland de första att delta i räddningsarbetet. Många av dem lämnade sina byggarbetsplatser för att delta i arbetet med att försöka rädda människor ur rasmassorna. Det var bara början på många solidaritetsaktioner som under veckan genomfördes av stadens invånare. Mängder av frivilliga strömmade till för att under ofta ganska oorganiserade former försöka delta i räddningsarbetet.

Samtidigt finns risken att fler skadade byggnader ska falla samman, och flera efterskalv har rapporterats.

Under förra veckan öppnade de lokala myndigheterna minst 41 olika härbärgen för människor som inte kunnat återvända till sina hem.

Enligt beräkningar från det amerikanska seismologiska institutet USGS kommer de ekonomiska skadorna för Mexiko att bli mycket omfattande. Jordbävningen har dessutom satt landets krisberedskapsmyndigheter under hård press, inte minst på grund av den tidigare jordbävning som drabbade landet 7 september, ett skalv vars epicenter låg utanför kusten i den sydliga delstaten Chiapas. Den jordbävningen beräknas ha kostat 90 människor livet och på olika sätt ha drabbat närmare två miljoner människor.

Efter det stora jordskalvet i Mexico City 1985 skärptes byggreglerna i staden. Men nu har diskussionen om reglerna fått nytt bränsle.

– De hävdar att reglerna blivit hårdare, men titta på den där byggnaden. Den är nybyggd, ändå är den på väg att falla samman, säger Verónica och pekar på ett skadat hus.

En annan av stadens invånare, Juan Cota, menar att byggreglerna inte alltid efterlevs på grund av korruption.

– De struntar i reglerna. De måste ses över och bli riktigt tillämpade, säger han.