Etiska dilemman i det ekonomiska systemet synas i ny forskning

– Det finns en växande samstämmighet kring att något måste förändras, säger forskningsledare Joakim Sandberg.

Finanskriser och ekonomiska svårigheter är direkt kopplade till hur samhället fungerar och hur både vi människor och vår miljö mår. En finansmarknad som inte utvecklar sina teorier tar inte sitt samhällsansvar, menar Joakim Sandberg, docent i praktisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Särskilt inom utbildningsområdet råder det enligt Sandberg brist på teoriutveckling.

– Vi fortsätter lära ut samma ekonomiska teorier år efter år på Handelshögskolorna, och detta tänkande är förhärskande och leder inte framåt. Det handlar fortfarande om att tjäna pengar och göra maximal vinst. Hållbarhetstänket blir till punktinsatser på speciella dagar, och tas inte in i det ordinarie arbetet. Vi ser det som vår uppgift att ta fram nya teorier som systematiserar allas ansvar.

Joakim Sandberg har nu fått möjlighet att rekrytera en grupp kritiska tänkare, bestående av fyra disputerade forskare och fyra doktorander, som under fem års tid ska granska det finansiella systemet utifrån ett filosofiskt perspektiv. Frågeställningarna kommer att beröra etiska och moraliska dilemman, politik och ansvar. Joakim Sandberg beskriver hur han skulle önska att ett nytt slags samhällskontrakt upprättades, ett gemensamt mål som alla olika aktörer både känner till och börjar agera på. Han menar att vi är på väg i en riktning där fler och fler inser nödvändigheten i att bidra med det de kan. Sandberg tycker själv att han många gånger varit den enda filosofen i rummet när ekonomi diskuteras, och har därför medvetet valt att placera diskussionen inom just filosofi, även om han själv utvecklats och studerat inom ekonomi och filosofi parallellt.

Både när det gäller den sociala och den miljömässiga hållbarheten, studiens två huvudgrenar, finns det många intressenter som länge sett behovet av att ansvaret delas på fler aktörer. Sandberg bekräftar att ordet trend skulle kunna appliceras på det som händer nu.

– Så länge de olika finansiella aktörerna inte har del i ansvaret kommer de att försöka gå runt regelverken – se på bonustaket till exempel. Finanskriser har orsakats av marknadens egoism och brist på samhällsansvar, och enbart lagstadgad reglering räcker inte. Det måste till ett skifte där alla inblandade ser vad de kan vinna på ett delat ansvarstagande, säger Sandberg, och ger klimatet som exempel.

– Hela vårt samhälle hotas av undergång om vi inte agerar kraftfullt och omedelbart när det gäller miljön. Det är inget vi kan skuffa över på någon annans bord, det är allas ansvar. Det är precis samma sak med den ekonomiska situationen.

Den nya forskningsstudien kommer att inrymma flera delområden, däribland lönesättning och bonuskultur, riskskydd och ägaransvar. När det gäller riskskydd pratar Sandberg om hur det fungerar när samhället hamnar i finanskriser som ger stora effekter på den sociala hållbarheten, och ger ”debaclet” kring Nordea som exempel.

– Nordea hotar att flytta sin verksamhet om staten ska ta ut skatt som ska skydda mot kriser. För att förhindra att dylika diskussioner drar iväg åt fel håll behövs också bättre underbyggda ekonomiska teorier än de vi ofta lutar oss på i dagsläget.

Att prata om ägarnas och konsumenternas ansvar är även det en hjärtefråga för Sandberg, som ställer sig frågan hur engagerade vi som aktieägare, exempelvis inom pensionssystemet, egentligen ska vara. Är det en rättighet eller en skyldighet att ta reda på mer och vara en aktiv aktieägare? Och vilket ansvar har den enskilde konsumenten i ekonomin i stort?

Den utveckling som går åt att vi alla behöver ta vårt ansvar, både som företag och individer, är den Sandberg tror kommer att vinna i det långa loppet. För att delmålen ska uppnås behövs enligt Sandberg och hans forskarteam en grundläggande ingrediens: en uppdaterad och hållbar teoribildning kring hur finansiella och enskilda aktörers ansvar för samhälle och miljö kan se ut.