Energi

Karnevalsdags i Hammarkullen

Stefan Persson | Dansare från gruppen Los Copihues.

Med över fyrtio år på nacken är Hammarkullekarnevalen, som går av stapeln nästa helg, en institution i Göteborg. Under nästan halva den tiden har Tony Parath lett arbetet. Här berättar han om sina erfarenheter och hur han ser på karnevalens framtid.

Det är årets hittills varmaste dag när jag möter karnevalsgeneralen Tony Parath utanför Hammarkullekarnevalens kontor på Bredfjällsgatan. Härifrån organiseras arbetet för det som har kommit att bli Sveriges största återkommande karneval. Tony själv är uppvuxen i Hammarkullen och nästan jämngammal med karnevalen. Han minns hur karnevalen under hela hans uppväxt var ett självklart inslag.

– Jag kan aldrig påminna mig att karnevalen var något slags happening när jag växte upp. Det var mer så här: nu är det snart sommar, då är det dags för karnevalen. Så klart som solen går upp kom karnevalen i slutet av maj, man förstod inte riktigt att det var en diskussion varje år om ifall den skulle fortsätta.

Det var först när han tog över som ordförande i föreningen 1997 som han insåg hur stor karnevalen var och vilket enormt arbete som låg bakom den – alltifrån att sätta upp staket till att söka bidrag och hålla kontakt med alla dansföreningar som uppträder i karnevalståget.

Tony Parath började som funktionär på karnevalen 1992, sedan 1997 är han ordförande<br>i föreningen
Tony Parath började som funktionär på karnevalen 1992, sedan 1997 är han ordförande
i föreningen.
Foto: Valdemar Möller

Gemenskap och föreningsliv

Att karnevalen har kunnat fortsätta oavbrutet i fyrtiotre år, förutom ett uppehåll på två år i slutet av 70-talet, tror Tony Parath beror på flera saker. Bland annat menar han att det finns en gemenskap i Hammarkullen som saknas i många andra stadsdelar.

– Sen har vi också ett väldigt rikt föreningsliv. Men det räcker inte med det utan det behövs också stabila personer på de ledande positionerna så man kan förlita sig på att saker verkligen blir gjorda.

När karnevalen uppstod på 70-talet så var den inte ensam i sitt slag, även i Bergsjön, Hjällbo och Eriksbo fanns det karnevaler. Tony Parath menar att det var ett slags arv från flower power-rörelsen. Men när många sydamerikaner flyttade till Hammarkullen så förändrades karnevalen, karnevalståget växte och det blev mer fokus på kostymer och dräkter.

– Ett tag fanns det över hundra föreningar här i Hammarkullen, och det stora har inte varit fotbollsföreningarna utan dansföreningarna. Det är därför som karnevalen har blivit så central.

Foto: Stefan Persson
Foto: Stefan Persson

Bilden av Hammarkullen

Som så många andra förorter har Hammarkullen länge kämpat med ett dåligt rykte. Tony Parath berättar hur han själv kunde skämmas för att berätta att han kom från Hammarkullen när han var yngre och att en tanke han har haft under hela tiden han har jobbat med karnevalen är att göra ordet Hammarkullen mer positivt laddat.

– När jag sitter på möten med stora sponsorer så försöker jag få dem att inte bara lägga in en summa pengar utan att också faktiskt besöka karnevalen så att de kan sprida i sin bekantskapskrets att de har varit här och vilka intryck de har fått, säger han.

Ibland lyfts Hammarkullekarnevalen fram som ett exempel på ett lyckat integrationsprojekt.

– Men vår integrationstanke går ut på att integrera svennarna i Hammarkullen och inte tvärtom. De som bor här är för det mesta redan väl integrerade i det svenska samhället, säger Tony.

Mest känt är förstås det stora karnevalståget, men karnevalen består också av scenshower, knallar, tivoli och kanske framförallt maten.

– Vi kommer aldrig bli någon köttfri karneval eftersom kött är grunden i mat för de flesta som bor här, men jag skulle gärna se en hörna bland matstånden med vegetarisk mat. I år har vi till exempel Ghana Union Gothenburg från Hammarkullen som säljer vegomat och som vi har gett en väldigt låg hyra, för jag tycker att alla som kommer hit ska känna sig bekväma med att det finns vegetariska eller veganska alternativ.

Karnevalens framtid

Tony Parath är kluven när han talar om karnevalens framtid. Å ena sidan tror han att den alltid kommer finnas kvar i någon form, om så bara med ett minikarnevalståg. Men samtidigt är han lite orolig för hur det ska gå i valet.

– Om Alliansen tar över styret kanske de vill att vi ska kunna klara oss utan bidrag, så det är en oro, men samtidigt vet man aldrig i förväg vad som kan hända. Det finns många personer från såväl Liberalerna och Kristdemokraterna som från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som tycker det är viktigt att vi finns, säger han och berättar att i år kommer både vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt, Ann-Sofie Hermansson och Anders Ygeman från Socialdemokraterna samt kommunalrådet Kristina Tharing från Moderaterna att tala på karnevalen.

Men det kanske allra viktigaste för att karnevalen ska kunna överleva är att det fortsätter att finnas ett lokalt engagemang.

– Jag brukar säga att om Laleh, som är uppvuxen i Hammarkullen, skulle vilja komma hit och göra en tvåtimmars-konsert på lördagen under karnevalen så skulle vi förmodligen säga nej. Och då tycker alla att vi är galna. Men för oss så är det de lokala dansarna som är våra artister. Det är dem vi vill lyfta fram och det är för dem vi gör karnevalen.

Hammarkullekarnevalen

• Startade 1974 av ungdomar och vuxna på Hammarkullens fritidsgård.
• Hammarkullen har ett femtiotal föreningar som är organiserade i HAM-SAM (Hammarkullens föreningsråd). Dessa väljer en karnevalskommité som ansvarar för planering, samordning och genomförande av karnevalen.
• Själva karnevalståget består av 1 200 till 1 800 dansare och karnevalen har runt 70 000 besökare årligen.
• I år äger karnevalen rum den 25–27 maj.