Syre Göteborg Nummer 98 tisdag, 15 maj 2018
Energi

Blyföroreningar från romarrikets glansdagar

Blyföroreningar i borrkärnor från den grönländska inlandsisen visar tydligt civilisationernas uppgång och fall i Europa från 1100 före Kristus till 800-talet. Framför allt är det romarrikets glansdagar som sticker ut.(TT)

Blyföroreningar i borrkärnor från den grönländska inlandsisen visar tydligt civilisationernas uppgång och fall i Europa från 1100 före Kristus till 800-talet. Framför allt är det romarrikets glansdagar som sticker ut. Det framgår av en ny studie som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Föroreningarna uppstod vid framställningen av silver för mynt och prydnadsföremål. Malmen som utvanns och smältes innehöll bly som fördes av vindarna ända upp till Arktis. Borrkärnorna ger på så viss ett mått på den ekonomiska aktiviteten i den tidens samhällen i Europa. Stora mängder bly antyder blomstrande ekonomier, små mängder är ett tecken på ekonomisk tillbakagång.

En ökning av föroreningarna är tydlig vid tiden för de feniciska sjöfararna runt år 1 000 före Kristus . Ännu mer bly kan spåras i isen under den romerska republikens expansion från 300-talet till 100-talet före Kristus.

Krig störde gruvdriften
Under den tiden utkämpades de så kallade puniska krigen mellan Rom och Kartago. Intressant nog kan man i borrkärnorna se att blyföroreningarna minskar i samband med vissa krigsepisoder – vilket kan bero på att gruvarbetarna tvångsrekryterades till arméerna, eller helt enkelt på grund av att befolkningen flydde från gruvdistrikten.

Även romarnas återkommande krig mot galliska och germanska folkstammar, och de romerska inbördeskrigen 49-31 före Kristus ledde till ekonomisk nedgång i riket. En ny storhetstid, ekonomiskt sett, tog sin början kort tid därefter, när republiken gick i graven och ersattes av kejsardömet.

Roms glansdagar
Under de efterföljande 200 åren, från kejsarna Augustus till Marcus Aurelius, var blyutsläppen stora. I de inre delarna av riket rådde fred – Pax Romana – och ekonomin blomstrade. Rom var världens medelpunkt.
Allt detta fick sitt slut när riket drabbades av den så kallade antoninska pesten – troligtvis en epidemi av smittkoppor – i slutet av 100-talet. Därefter är en markant nedgång tydlig i ekonomin fram till den fullständiga kollapsen på 400-talet.

Under hela denna period och lång tid därefter befann sig den ekonomiska aktiviteten i Europa på sparlåga. Först runt år 750 ökar blyföroreningarna på nytt, när gruvdriften åter tar fart i Europa under tidig medeltid.

Romarriket

• Romarriket var en statsbildning under antiken som utvecklades till ett av världshistoriens största och mäktigaste imperier. Som framgår av namnet var Rom dess medelpunkt och säte för de styrande i riket.

• Enligt traditionen grundades Rom år 753 före Kristus. Från början var riket en kungastyrd stadsstat och därefter en republik. Under republiken erövrade man först hela italienska halvön och sedan stora delar av Medelhavsområdet.

• År 27 före Kristus gick republiken i graven och ersattes av ett kejsardöme. Expansionen utåt fortsatte ända till 117 efter Kristus då Nordafrika, Mellanöstern, och södra och västra Europa ingick i imperiet. Runt år 200 inleddes en nedgång som slutade med rikets kollaps på 400-talet.

Källa: NE


Nummer 98 tis 15/5-18

Fler nummer

Innehåll

Nummer 98

tis 15/5-18 Fler nummer