Zoom

Återbruk i samverkan kan minska klädberget 

Den stora konsumtionen av mode skapar ett växande berg av andrahandskläder. Amanda Curtis, doktorand vid Textilhögskolan i Borås, visar i en avhandling att samverkansmetoder kan reducera det.

– Det produceras för mycket av allt. Och det går för snabbt. Överproduktionen är dålig för både människor och miljö, konstaterar Amanda Curtis.

Hon har valt att tackla problemet på ett lokalt och småskaligt sätt som involverar människor där de bor. I korthet handlar det om att låta människor träffas fysiskt och tillsammans omdesigna begagnade kläder som annars hade kastats i soporna. Arbetet baserades på två premisser: alla kan vara designers och återbruk är en hållbar metod att hantera avfallsproblem.

Installationer världen över

I sina studier organiserade Amanda Curtis installationer med utställningar och workshops på flera ställen världen över: i Moçambique, Mexiko, Sverige och Singapore. Deltagarnas aktiviteter och respons på att redesigna andrahandskläder studerades och analyserades. Åldern på deltagarna var mellan 7 och 75 år.

– Resultaten visar att människor var intresserade av, och välvilligt inställda till att delta i de föreslagna aktiviteterna. De valde att vara med och hitta sin egen roll i processen att återanvända och redesigna material som de innan ansett oanvändbara.

En annan intressant observation som Amanda Curtis lyfter fram är att det är viktigt att människor kommer tillsammans rent fysiskt om det verkligen ska hända något.

– När folk träffas, pratar och jobbar ihop – då händer det saker! Men de behöver triggas för att komma igång.

Intresse finns för omdesign

Hennes avhandling visar att det finns material, kapacitet och intresse för omdesign som ett sätt att minska berget av andrahandskläder. Utbyte av kunskaper och lärande är viktigt, poängterar Amanda Curtis.

– Det handlar om att ta många små steg. Sker omdesign på tillräckligt många platser så kommer saker att hända. Folk börjar omvärdera plaggens värde och ser förhoppningsvis att behovet av nyinköp minskar.

Hur ser din framtidsvision ut inom området?
– Jag hoppas att det kommer att skapas fler fysiska platser för omdesign, gärna i skolan. Det är bra om tänket kommer in i undervisningen på ett tidigt stadium. Jag vill att det ska finnas plats för experiment och nytänkande!

Vad är det som driver dig?
– Det är ett roligt område! Jag vill också minska slöseriet. Jag tycker det är viktigt att använda kläders fulla potential. Det har också gett mig oerhört mycket att få möta människor från andra kulturer.

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Forskningen som bedrivs på skolan fokuserar på fyra områden: biblioteks- och informationsvetenskap, människan i vården, resursåtervinning samt textil och mode.

Fakta Klädkonsumtion

Medelsvensken konsumerar 13 kilo kläder och hemtextilier varje år, och vi slänger omkring 8 kilo i soporna årligen. Det betyder omkring ett nyinköpt plagg per vecka. Efter resor, mat och bostad är kläderna den del av vår konsumtion som påverkar klimatet mest. Klädtillverkningen leder även till stor vattenanvändning, markanvändning och utsläpp av kemikalier. För att ta fram ett kilo bomullstyg går det till exempel åt omkring 10 000 liter vatten. Bomullen odlas dessutom ofta i länder med vattenbrist.
Fakta: Råd & Rön