I helgen är det dags för Textivals årliga litteraturfestival med bland annat poesiläsningar, samtal och textmässa. Festivalen startade 2007 som ett alternativ till Bok- och biblioteksmässan för mindre aktörer, men efterhand har programutbudet vuxit och Textival är numera inte bara en litteraturfestival utan en litterär aktör med verksamhet året runt.
Festivalen började redan i går (torsdag) med en vårvandring i Mollaryd, norr om Borås, och fortsätter i dag och imorgon med program på Café Nära i Borås, på Göteborgs litteraturhus och på Kulturhuset Oceanen.
Att festivalen inte bara äger rum i Göteborg är egentligen ingenting nytt, berättar Stina Nilss som har arbetat med festivalen sedan starten 2007:
– I vårt övriga program, det som inte är litteraturfestivalen, har vi under många år arbetat med projekt som tar plats på bokhandlar, bibliotek, tågperronger, klubbar, vid sjöar, på bussar, i gallerier, hemma hos personer och tillsammans med kulturföreningar. Det kändes alltså naturligt att arbeta med en bredare geografi också i samband med detta års festivals koncentrerade dagar. Att valet föll på Mollaryd är delvis för att jag bor där och i sex år har arrangerat olika arrangemang i byn, och så klart: att möta våren i bokskogen, det är få saker som är mer poetiska än det.
Förutom vårvandringen finns många höjdpunkter i årets program. Bland annat kan nämnas Selamlik, lgbtq and asylum – ett samtal mellan författaren Khaled Asmael och personer från RFSL Newcomers om hbtq, mänskliga rättigheter och migration, författaren och elektromusikern Pär Thörn som läser sin dikt Officiell jubileumsdikt bestående av ”korrekta samt moderniserade, nedkortade och på andra sätt förvanskade citat ur Ord & bild” samt Julia Lindblom och Marja Palokangas som läser en kollektivt skriven text om lycka.
Foto: Christine Olsson/TT
Temat för festivalen i år är ”Get your text together” och målet är att försöka länka samman enskilda texter med kulturella och historiska sammanhang, men också med läsarnas direkta gensvar.
Detta är något som konstnären Kajsa Dahlberg har försökt göra i verket Ett eget rum/tusen bibliotek från 2006 som ingår i festivalprogrammet. Hennes verk utgår från Virgina Woolfs klassiska essä Ett eget rum, men det hon har hon gjort är att hon har lånat ett stort antal exemplar av boken på olika bibliotek runtom i Sverige och sedan skapat ett nytt verk baserat på läsarnas anteckningar och understrykningar i exemplaren.
– Det började egentligen med att jag ville köpa boken men den var slut i lager så då lånade jag den på ett bibliotek istället.
Det visade sig att det exemplar jag kom över var fullt av anteckningar så då bestämde jag mig för att göra det här verket, berättar Kajsa Dahlberg.
Det slutade med att hon kontaktade alla bibliotek i hela Sverige för att jämföra anteckningarna. Tillsammans med bokens ursprungliga text skapar anteckningarna en sorts dialog som visar vad de som läst har tyckt varit viktigt och vilka tankar boken har väckt.
– Jag insåg snart hur viktig den här boken har varit för många och hur många som har använt sig av den i något slags sökande, säger Kajsa Dahlberg.
Själv antecknar hon också gärna när hon läser, eller stryker under rader för att kunna gå tillbaka och se vad det var hon gillade. Mest för sin egen skull, men ibland också för att lämna en kommentar till nästa läsare.
– Anteckningar kan ju kännas väldigt privat, men det är också fint att kunna dela sina tankar med andra, säger hon.
I och med Bok- och biblioteksmässans kontroversiella beslut förra året att låta Nya tider ha en monter på mässan, uppstod flera andra alternativa mässor. Stina Nilss tycker det är positivt att det uppstår fler arenor för litteraturen.
– Det som skedde i anslutning till Bok & Biblioteksmässans många, minst sagt, märkliga beslut och ageranden var och är en reaktion som ska tas på allvar – och det är också viktigt att se att många av dem som arrangerade de ”alternativa” arenorna under september förra året inte är några nya litterära aktörer, säger hon och tillägger:
– Det litterära landskapet är brett, spretigt, djupt och varmt och arenor som vågar hålla skrivandet, läsandets och tänkandets frågor komplexa behövs alltid. Jag är en ivrig påhejare av de mindre sammanhangen, de som kan komma nära läsare, lyssnare och skribenter.
Foto: Privat
Det talas ofta om att det nästan inte är några som läser poesi eller den typen av litteratur som inte betraktas som mainstream, men det är ingenting som Stina Nilss har märkt av:
– I min lilla bubbla så är intresset stort – och växande, intresset för berättelser och nyfikenheten på olika typer av berättande är stort. Och jag upplever att ju mer en läser och tar del av berättelser i olika former, desto mer vill en ha och se.
Förutom litteraturfestivalen så har Textival även arrangerat en rad andra projekt, nu senast programserien När våra läppar talar tillsammans som handlade om begärets politiska potential och möjligheten till motstånd inom litterärt skapande. I denna programserie har bland annat ingått läsningar av och samtal kring kärleksbrev skrivna av poeterna Ingeborg Bachmann och Paul Celan.
Förutom mässan, samtal och läsningar satsar Textival också stort på att nå ut till den yngre läsekretsen. Därför arrangerar de parallellt med litteraturfestivalen också Barnens Textival med bland annat workshops om att bli sagoberättare och att skriva ihop med andra.
Litteraturfestivalen i år avslutas med en efterfest tillsammans med klubbarrangören Koloni på Oceanen. Hela programmet finns att läsa på textival.se.
