Hinner Göteborg klimatsäkra i tid?

På Linnégatan forsar vattnet fram. Att vada motströms är det inte tal om. Vägen från Järntorget till Sahlgrenska sjukhuset blir extremt lång i en akutsituation.

Det kanske låter som ett otroligt scenario, men redan år 2070 kan det vara verklighet. Meteorologerna säger att det kan hända så snart som i morgon. Göta älv och inloppet till Göteborg är ett område som kommer att påverkas drastiskt av klimatförändringarna, men enligt olika prognoser kommer stadens största utmaning inte att vara höjda vattennivåer utan skyfall.

Historiens första klimatanpassningsstrategi

Klimatförändringarnas följder kommer att se olika ut på olika platser i Sverige. Sommaren 2017 var enligt många ett tydligt exempel på hur mycket det kan skilja sig, då vissa delar av landet svämmades över medan det på andra platser rådde torka.

I mars 2018 lade regeringen fram historiens första klimatanpassningsstrategi, och miljöminister Karolina Skog var på besök i Göteborg med tydliga besked gällande ansvarsfördelningen: det ligger på Sveriges kommuner och fastighetsägare att klimatanpassa. Samtidigt sade hon att Göteborg är ett föredöme som befinner sig långt framme i utvecklingen. Staden har arbetat med klimatanpassning i tio år, vilket gjort att man i dag ligger steget före många andra svenska städer, både när det gäller att tänka efter före och att identifiera risker.

Beröm med eftersmak

Det är lätt att slappna av efter sådant beröm. Men hur långt fram är vi egentligen, sett till Göteborgs utsatta läge? Ulf Kamne (MP), miljökommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg, tycker inte att vi har kommit så långt som vi skulle kunna.

– Vi har mycket jobb kvar innan vi kan säga att vi är säkrade. Nu handlar det om att alla ska börja vidta de åtgärder som planerandet och utredandet har kommit fram till att vi bör. Om vi inte gör något på 50 års sikt kan inte staden ligga kvar här.

På kompetensområdet lyfter han fram stadsbyggnadskontoret som en viktig samarbetspart. Kommunen har också anställt en samordnare för just klimatanpassningsåtgärder.

– Det finns många olika aktörer i staden och vi behöver samordna allt arbete, säger Kamne.

Någon ekonomisk hjälp från staten är dock inte att räkna med. Göta älv är undantaget som tillsammans med några andra strategiska platser i landet får bidrag, men i enlighet med regeringens strategi ligger det största ansvaret för klimatanpassningen på kommunerna själva.

– Det stämmer, men vi har ständig dialog med staten, säger Kamne.

”Kommission behövs”

På stadsbyggnadskontoret är glädjen över regeringens strategi långt ifrån översvallande. Klimatexpert Ulf Moback tycker att den lämnar övrigt att önska eftersom den utgår från skadeståndsansvaret.

– Vi skulle få bättre nytta av åtgärderna om ansvaret låg utanför fastigheterna. Vill vi ha en säker drift över tid måste ansvaret ligga på det offentliga, säger han.

Stadsbyggnadskontoret anser inte att dagens lagstiftning är tillräckligt klimatanpassad och Moback hävdar att en haverikommission behövs. Han håller dock med om att Göteborg är ett föredöme i analys och utredning.

– Inget riktigt allvarligt har hänt ännu, och därför har vi kunnat jobba igenom frågan på ett systematiskt sätt utan akututryckningar. Jag har inte sett någon annan kommun i Sverige som samtidigt försökt tackla höga flöden, skyfall och högvattenhav integrerat.

Vill lära av andra

Mycket handlar om ansvarsfördelningen, och Moback drar paralleller till den förödande orkanen Katrina i New Orleans år 2005. Många av stadens byggnationer var utlagda på privata aktörer, och den svagaste länken brast först. Den gången dog 1 800 människor. Att vi behöver lära av varandra för att slippa göra misstag är uppenbart, enligt Moback.

Han hänvisar också till de häftiga skyfallen på Orust i början av 2000-talet, som orsakade stora skador. Göteborg har haft tur som inte fått liknande nederbörd, säger han.

– Staden är byggd i ett träsk, huvudsakligen av försvarstekniska skäl, och ligger därför väldigt lågt. Detta måste vi ta itu med genast.

Sjunker Göteborg?

Vattennivåfrågan i Göteborg är komplicerad. Där det är lera sker viss sättning – det vill säga att marken sjunker – årligen, framför allt där marken är utdränerad.

– Men vi har också en landhöjning på tre decimeter per hundra år, så egentligen reser sig Göteborg, till skillnad från Skåne där det är landsänkning, säger Ulf Moback.

FNs klimatpanels värsta scenario är en global havshöjning på en meter till år 2100, vilket innebär att landhöjningen i Göteborg skulle tas ut av havshöjningen någon gång mellan år 2025 och 2030. Motsvarande siffra för Stockholm är cirka år 2080.

– Havshöjningen är inte ett linjärt förlopp utan följer en logaritmisk skala. Det betyder att det sker långsamt inledningsvis och går snabbare och snabbare mot slutet av århundradet, säger Ulf Moback.

I Naturskyddsföreningen i Göteborg ryms både hoppfullhet och skepticism. Dan Baeckström, aktiv i föreningens klimatgrupp, är tydlig med att det inte bara handlar om att bygga nytt på ett säkert sätt, utan även att säkra utsatta och redan tätbebyggda områden. De förändringar och därmed kostnader som vi står inför är enorma, enligt Baeckström.

– Problemens omfattning visar hur angeläget och akut det är med utsläppsminskande åtgärder. Göteborg vill vara föregångare, men det handlar minst lika mycket om att undvika framtida skattehöjningar.

På Naturskyddsföreningen är kostnadsfrågan viktig, och de efterlyser en klar finansiering för klimatanpassningsåtgärdena.

– Göteborg vill fortsätta vara en attraktiv stad att bo, arbeta och etablera företag i. Då ska man kunna visa en realistisk plan för att handskas med de klimatförändringar som alla vet är på väg. Samtidigt måste man jobba aktivt för skärpta utsläppsminskningar, menar Baeckström.

Ulf Moback på stadsbyggnadskontoret anser att de pengar som vissa projekt i dag trots allt får av staten, till exempel Göta älv och Mölndalsån i Gårda, endast är ”småslattar”. I förhållande till vad som behöver göras kommer de enligt honom inte att räcka alls. Han vill därför gärna se över möjligheterna att använda VA-taxan, alltså den kommunala avgiften för vatten och avlopp, till klimatanpassningsåtgärder. Detta är också något som regeringen just nu håller på att utreda.

– Danmark hade häftiga skyfall både 2011 och 2014. Kommunerna fick då möjlighet att ta ut 1 000 kronor årligen per hushåll för enbart skyfall, säger Moback.

Hylla regnet

Med sina 152 regndagar per år är Göteborg Sveriges andra regnigaste stad – bara i Borås regnar det mer än här. Istället för att sopa detta under mattan försöker staden numera att dra nytta av situationen i sin marknadsföring, och vattenfrågan har gjorts till en del av den stora satsningen på Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. Projektet går under namnet Rain Gothenburg och syftar både till att hylla regnet och lyfta stadens akuta utmaningar när det gäller klimatförändringar och översvämningsproblematik.

Visionen är att Göteborg ska vara ”världens bästa stad när det regnar”, vilket självklart är ett högt satt mål. Jens Thoms Ivarsson, projektledare och konstnärlig ledare för Rain Gothenburg, berättar att satsningen startade med fokus på barn och unga och att den sedan har vuxit.

– Att få barn att gilla regn är ingen utmaning. Men hur ska vi hantera regnet på ett kreativt sätt för både individen och staden?

Frågan diskuterades i olika instanser och nu har man gjort en strategi med tre huvudområden.

Det första området handlar om individen, och utgår från vad det innebär att bo i eller besöka en stad med så mycket regn. De möjliga åtgärderna är bland annat gratis paraply, stråk där det går att vandra torrskodd eller konst som aktiveras vid regn. Område nummer två har rubriken Dagvatten och skyfall. Här ligger fokus på tekniska och praktiska lösningar på befintliga och framtida problem. Det tredje huvudområdet vill integrera konst, design och ingenjörskonst. Projektledare Thoms Ivarsson hoppas på innovativa och hållbara lösningar där konst och design blir en bro som sammanlänkar individen med det tekniska.

Inom Rain Gothenburg-projektet finns arbetsgrupper där konstnärer, arkitekter och ingenjörer arbetar tillsammans. Samverkan är också på gång mellan förvaltningar, universitet och sociala organisationer, som tillsammans ska förbereda kommande generationer för regnet.

Thoms Ivarsson förklarar att genom att lyfta stadens olika delar vill projektet hjälpa till att bygga social jämlikhet.

– Genom medborgardialog och samarbete med världsberömda konstnärer vill vi göra spektakulära konstverk i delar av staden som normalt inte besöks av människor från andra stadsdelar. Vi vill att folk ska tänka: Idag regnar det! Vi bara måste åka dit för att kolla in det där konstverket!

Dystopi eller seger?

Det forsande vattnet på Linnégatan är förhoppningsvis en dystopi, men inte desto mindre en bild av vad som skulle kunna bli verklighet – om inte Göteborg fortsätter satsa stenhårt på klimatanpassningsstrategierna. Kommer vi att klara det? Klimatexpert Ulf Moback på stadsbyggnadskontoret bedömer att staden kan ligga kvar i åtminstone två hundra år till, med vidtagna åtgärder.

– Det klart det kommer att gå bra! Bara vi gör det vi ska nu genast.

Men att hinna verkställa visionen om att Göteborg redan 2021 ska vara världens bästa stad när det regnar verkar mindre sannolikt. Projektledare Jens Thoms Ivarsson tycker att frågan är befängd.

– Det är klart att vi inte kan verkställa den på tre år – visioner är något man strävar efter. Syftet med Rain Gothenburg är att visa upp Göteborg som en kreativ stad som drar nytta av regn och tänker långsiktigt. Det är i stort sett omöjligt att klimatsäkra en stad, så helt säkra blir vi inte.