Återbruk

Megaloppis Biskopsgården

I morgon, lördag, är det dags för andra upplagan av Megaloppis Biskopsgården. Då finns chansen att göra ett riktigt loppisfynd eller bara fika på Café 67, Vårvindens eget kafé. Precis som förra gången är Megaloppis Biskopsgården öppen för alla som har begagnade saker som de vill sälja.

Tid: 11.00–16.00, 21 april

Plats: Vårvindens fritidsgård

Kostnad: Gratis.

Konst

Fyra konstnärer i akvarell, akryl och marmor

Lars Hansson Lahn skapar främst akvareller och då gärna från de miljöer där han vistats och fotograferat. Ylva Junfelt målar färgstarka stadsmotiv. Kerstin Gadd målar fritt ur fantasin och helst i akvarell. Suzanne Raneke hugger, slipar och hackar fram sina figurer i marmor. Pågår till 24 maj.

Tid: 13.00–15.00, 21 april

Plats: Kulturhuset Kåken

Kostnad: Gratis.

Film

Premiär: ”Dominion”

Den omtalade dokumentären om djurindustrin, som kallats för en ny Earthlings, ska för första gången visas i Sverige av Djurrättsalliansen Göteborg. I reklamens värld visas djuren som glada och fria, med naturliga liv på gröna ängar. Men bakom fasaden döljs en grym verklighet.

Tid: 16.30–19.00, 21 april

Plats: Frilagret

Kostnad: Gratis.

Musik

Noelia Moncada och Daniel Turano

Musikprofilen från Göteborg Daniel Turano är en av världens ledande pianistsolister inom tangon. Noelia Moncada är en av Buenos Aires främsta tangosångerskor. Nu är de tillsammans på en exklusiv miniturné i Sverige. Tangon handlar om förtärande melankoli och smärta, men också ljus och glädje.

Tid: 18.00, 21 april

Plats: Nefertiti

Kostnad: 200 kronor.

Söndag 22 april

Workshop

Workshop med Wendy Francis i antirasistisk praktik

Det är enkelt att kalla sig själv antirasist, men vad innebär det i praktiken? Hur kan konstnärer arbeta antirasistiskt? Folkmusiker mot rasism Gbg bjuder in till workshop med den erfarna föreläsaren, statsvetaren och poeten Wendy Francis som bland annat är känd från podden Arga flickor.

Tid: 14.00–17.00, 22 april

Plats: Högskolan för scen och musik

Kostnad: Gratis.

Måndag 23 april

Debatt

Jämställdhet och mänskliga rättigheter

Riksdagshörnan anordnar debatter kring aktuella teman. Till hösten är det val. Vad tycker de olika riksdagspartierna i frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter? I panelen finns bland andra Lisbeth Sundén Andersson (M), Rossana Dinamarca (V) och Anna Sibinska (MP).

Tid: 18.00–19.30, 23 april

Plats: Stadsbiblioteket

Kostnad: Gratis.

Teater

Rödluvan – upprättelsen

Vem är egentligen Rödluvan? Krafsar vi under ytan på berättelsens barnsagodräkt, hittar vi ett drama om sexualitet, lust, övergrepp, skuld och skam. Och lyssnar vi riktigt noga är det som om vi kan höra ett svagt sorl av tusentals kvinnoröster genom generationer. Efteråt blir det samtal om #metoo.

Tid: 19.00–20.00, 23 april

Plats: Stora teatern

Kostnad: 150 kronor.

Tisdag 24 april till fredag 27 april

Musik

Värp först och kackla sen

Estradören Mattias Enn kommer tillbaka efter ett flertal succéer med ett rykande färskt program. Han sjunger och berättar om Birgit Nilsson. Det blir en resa i musik, minnen och humor om en av världens främsta operasångerskor. Föreställningen är en lunchteater med mat inkluderad i priset.

Tid: 12.00–13.00, 24–27 april

Plats: Stadsteatern

Kostnad: 230 kronor.

Tisdag 24 april

Föredrag

Filterbubblor – finns de?

Det sägs att vi dras till nyheter som bara bekräftar vår egen världsbild. Och att vi kanske väljer att tro på vissa nyheter just för att de bekräftar vår bild av världen. Är det så? Och hur påverkar det i så fall oss, våra val och samhället i stort? Peter Dahlgren, GU, berättar om sin forskning om mediepåverkan.

Tid: 19.00–20.00, 24 april

Plats: Högsbo bibliotek

Kostnad: Gratis.

Onsdag 25 april

Föredrag

Klimatflyktingar – migrationsmönster och klimatförändringar

Ekocentrums onsdagsföreläsning tar denna gång upp kopplingen mellan framtidens migrationsmönster och klimatförändringar som är starkare än många tror. Redan år 2050 beräknas klimatdriven migration leda till fler än 200 miljoner så kallade klimatflyktingar.

Tid: 18.00–19.30, 25 april

Plats: Ekocentrum

Kostnad: Gratis.

Torsdag 26 april

Samtal

Vart är man på väg?

I svallvågorna efter #metoo har olika frågeställningar kring mäns skuld och ansvar kring sexuella trakasserier aktualiserats. En viktig fråga i dagens samhällsdebatt är hur vi kan bredda samtalet kring män och manlighet. Samtal med bland andra Emma Leijnse, Luis Lineo, Ann Ighe och Miki Dedijer.

Tid: 18.00–20.30, 26 april

Plats: Blå stället

Kostnad: Gratis.

Föredrag

Black body politics

Temi Odumosu är konsthistoriker och forskare vid Malmö universitet. Hennes forskning rör sig bland annat kring de visuella och politiska aspekterna av slaveri och kolonialism, och nyligen kom boken Africans in English caricature 1769–1819: Black jokes, white humour. Föredrag på engelska.

Tid: 18.00–19.30, 26 april

Plats: Stadsbiblioteket

Kostnad: Gratis.

Torsdag 26 april

Föredrag

Miljö och mat

Att matproduktion och -konsumtion påverkar miljön står nog klart för de flesta, men hur? Och vad kan vi göra åt det? RISEs miljöexpert Katarina Nilsson reder ut begreppen om miljöpåverkan av mat och hur vi kan göra smartare val till tallriken, från både ett globalt och ett lokalt perspektiv.

Tid: 18.30-20.00, 26 april

Plats: Kulturhuset Kåken

Kostnad: Gratis.

Fredag 27 april

Konst

Vernissage: Bad timing

Göteborgs konsthall presenterar traditionsenligt årets avgångsutställning med studenter från Masterprogrammet i fri konst vid Akademin Valand. I år ställer 13 studenter ut sina verk på Göteborgs konsthall. Årets utställning heter Bad timing. Utställningen pågår till och med 20 maj.

Tid: 17.00–20.00, 27 april

Plats: Göteborgs konsthall

Kostnad: Gratis.

Musik

Gränslösa klanger

Japan, Indien och Sverige vävs samman i klanger, rytmer, improvisationer och melodier. Från nordindisk och japansk musik till skandinavisk jazz- och folkmusik. En helt ny trio med tre gränslösa virtuoser från olika musikaliska traditioner: Karin Nakagawa, Suranjana Ghosh och Anders Hagberg.

Tid: 19.00–21.00, 27 april

Plats: Konserthuset

Kostnad: 20 kronor.

En allmänning är något som ägs och brukas gemensamt. Ursprungligen syftade det på jordbruksmark eller skogsområden, men det har i dagens samhälle fått en vidare betydelse och kan användas om allt ifrån operativsystemet Linux och webbencyklopedin Wikipedia till en gemensamt ägd verkstad eller samlingslokal. Ägandeförhållandena kan se olika ut, men i Sverige är det till exempel vanligt att en allmänning ägs av en samfällighet.

Dilemmat

Kritiker av allmänningar brukar hävda att människans inneboende egoism leder till att systemet inte fungerar eftersom alla ser mer till sitt eget bästa än till kollektivets. Det här dilemmat är långt ifrån nytt, redan Aristoteles skrev att “det som är gemensamt för störst antal personer får minst omsorg. Människan bryr sig mest om det som är hennes eget och mindre om det som är gemensamt.” På 1800-talet skrev den brittiske ekonomen William Forster Lloyd en pamflett där han tog upp ett exempel på allmänningens dilemma.

Exemplet handlade om en grupp fåraherdar som delade en bit mark tillsammans, vilket var vanligt i den tidens England. Lloyd lyfte fram att ur den enskilde fåraherdens perspektiv skulle det vara rationellt att skaffa fler får för att öka avkastningen, men för gruppen som helhet skulle det bli ohållbart eftersom det skulle leda till att marken överutnyttjades.

Spridning

1968 fick begreppet Allmänningens dilemma stor spridning då den amerikanske ekologen Garett Hardin skrev en artikel som hette just ”Tragedy of the commons”. Hardin utvidgar begreppet till att gälla hela jordklotet och tar upp tre exempel på allmänningens dilemma: överbefolkningen, utnyttjandet av naturresurser och människans förhållande till välfärdsstaten. I alla dessa fall menar Hardin att individens mål – till exempel att skaffa egna barn, att använda upp viktiga resurser eller att utnyttja välfärdssystemet för sin egen vinning – strider mot det som är bäst för mänskligheten i stort. 
Man kan dela upp dilemmat i två kategorier. Dels att det som är gemensamt överutnyttjas. Lloyds pamflett om betesmarken är ett exempel på detta, men också dagens storskaliga fiske där många fiskarter håller på att försvinna eftersom det fiskas för mycket. Dels att ingen tar ansvar för det gemensamma, ett exempel på det kan vara ett kollektiv där ingen städar eftersom ingen specifikt har det ansvaret eller att man ägnar mer tid åt att ta hand om sin egen odlingslott än en gemensam eftersom man tjänar mer på det.

Ett av de största exemplen på dilemmat är kanske klimatförändringarna, där det som uppfattas som positivt för individer – i alla fall på kort sikt – riskerar att förstöra hela vår livsmiljö. 

Lösningar

Så hur kan man lösa dilemmat? Elinor Ostrom, som fick Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne 2009, har föreslagit att dilemmat inte är så svårt som Garett Hardin och andra vill göra gällande. Hon pekar på att det finns gott om allmänningar över hela världen som fungerar framgångsrikt och där de som driver allmänningen gemensamt har beslutat om vilka regler som ska gälla. Det underlättar dock, menar Ostrom, om det finns tydliga gränser för vad som är gemensamt, att alla är medvetna om vad som händer om resurserna överutnyttjas och att det drivs av en lokalt förankrad  grupp med tydliga sociala normer och värderingar.

Ett annat exempel på hur man kan lösa dilemmat är det som brukar kallas för naturens rättigheter. Om man, som man till exempel har gjort med floden Whanganui på Nya Zeeland, erkänner floder, skogar och berg som subjekt med rätt att finnas till så förhindrar man också människor från att överexploatera dem.

Geografen Douglas L. Johnson har studerat nomadiska pastoralistsamhällen i Nordafrika och Mellanöstern och lyfter fram att för många av dem som lever i dessa samhällen är inte det viktigaste att få en så hög profit som möjligt utan att långsiktigt minimera riskerna, vilket man gör genom att inte överutnyttja en bit mark.

Från vänsterhåll menar många att allmänningens dilemma har använts som ett propagandaverktyg för att rättfärdiga privat ägandeskap framför gemensamt ägande. Propagandaverktyg eller ej – att allmänningar omöjligt skulle kunna fungera på grund av människans  inneboende egoism får nog anses vara en myt. Fråga till exempel det schweiziska jordbrukskollektivet som framgångsrikt har drivit en allmänning sedan 1517, samtidigt som bönderna också har haft sina egna privata odlingar.

Extinction Rebellion, eller XR, startade i England 2018. Det är en organisation som använder sig av fredlig civil olydnad för att få regeringar världen över att genomföra konkreta åtgärder i syfte att stoppa en ekologisk och social kollaps. XR vill också att det ska införas medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet och att vi ska ha uppnått nettonollutsläpp år 2025.

Återställ våtmarker

Beskrivs ibland som en utbrytargrupp ur XR. Återställ våtmarker driver frågan att vi ska stänga ner torvbrytningen och återställa Sveriges alla våtmarker. Enligt organisationen står torrlagda våtmarker för 25% av Sveriges koldioxidutsläpp och de menar därför att detta är en av de lägst hängande frukterna för att stoppa klimatförändringarna. Organisationen har fått stor uppmärksamhet för sina vägblockader och för att de tagit sig in på olika arenor med banderoller.

Greenpeace

Greenpeace grundades i Kanada 1971 och kan sägas ha gått i bräschen för den fredliga civila olydnad som många miljöorganisationer ägnar sig åt idag. Från att främst ha varit en anti-kärnkraftorganisation breddades de snart och började ägna sig åt olika typer av miljöfrågor. De har blivit kända för sina spektakulära aktioner, både till land och till havs, mot till exempel valfångst, kärnkraftsanläggningar med mera. I dagsläget fokuserar de mestadels på att stoppa den globala uppvärmningen och bevara den biologiska mångfalden i haven.

Naturskyddsföreningen

Sveriges största och äldsta miljöorganisation. Bildades 1909 av ett antal akademiker och bland de första medlemmarna fanns bland andra Selma Lagerlöf. Organisationen har lokalavdelningar i hela Sverige som bland annat ägnar sig åt studiecirklar, naturvandringar, prylbytardagar och mycket mycket mer. Samtidigt ägnar de sig också åt lobbyverksamhet på nationell nivå. Ligger också bakom miljömärkningen Bra miljöval.

Fältbiologerna

Naturskyddsföreningens fristående ungdomsorganisation. De bildades 1947 och har precis som moderorganisationen en väldigt spretig verksamhet med allt ifrån fågelskådning och exkursioner till klimat- och rättviseaktioner. De uppfattas dock av många som lite mer radikala än Naturskyddsföreningen och de har använder ibland civil olydnad. Föreningen riktar sig till personer i åldern 6 till 25 år.

Världsnaturfonden WWF

WWF behöver kanske ingen närmare presentation. Det är en av världens största miljö- och naturvårdsorganisationer och driver framförallt frågan om att hejda förstörelsen av värdefulla livsmiljöer och bevara den biologiska mångfalden. Men man arbetar också med att förnybara resurser ska användas hållbart och att minska ohållbar konsumtion. Sedan starten 1961 har de bland annat inrättat flera nationalparker och tagit initiativ till världens största miljömanifestation, Earth Hour.

Jordens vänner

Jordens vänner är den svenska grenen av Friends of the Earth som sägs vara världens största demokratiska miljöorganisation med drygt två miljoner medlemmar. Förutom miljö har de stort fokus på demokrati och social rättvisa. En fråga som de drivit länge är kampen mot skövlingen av regnskog i Sydamerika. På senare år har de också börjat arbeta mer med klimaträttvisa och energifrågor.

Fridays for future

Greta Thunberg kan sägas vara upphovspersonen till den världsomspännande rörelsen Fridays for future. Allt började med att hon skolstrejkade utanför riksdagshuset innan valet 2018, snart anslöt fler och efter bara någon månad hade skolstrejkerna börjat sprida sig till andra länder. Organisationen söger själva att 14 miljoner människor har deltagit i skolstrejkerna sedan i 7500 olika städer. FFF drivs av ungdomar men det finns också sidoorganisationer som till exempel Grandparents for future för äldre som stöttar kampen.

End Ecocide Sweden

Till skillnad från många av de andra organisationerna här vill End Ecocide Sweden inte bara skydda naturen utan också ge den rättigheter. End Ecocide-rörelsen finns i många länder, i vissa länder har man lyckats ge floder rättigheter och på andra platser har man till och med lyckats få in naturens rättigheter i grundlagen.

Skydda skogen

Skydda skogen är en relativt ung förening. Den grundades 2009 med syfte att bevara gammelskogarna och andra skogar med höga naturvärden. De senaste åren, då skogsfrågan har blivit alltmer uppmärksammad, så har även Skydda skogen fått ett större genomslag. Förutom att lyfta skogar som hotas att avverkas i Sverige så har de även uppmärksammat Ikeas avverkning av värdefull skog i Ryssland.

Urbergsgruppen

Urbergsgruppen arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan. Gruppen har sitt ursprung på Gotland och deltog i den uppmärksammade kampen för Ojnareskogen 2012. De har också tagit ställning mot flera gruvor och kalkbrott.

Älvräddarna

Älvräddarna har funnits sedan 1970-talet då utbyggnaden av vattenkraften var en het fråga. I dag verkar man bland annat för att den befintliga vattenkraften ska miljöanpassas, att man ska stoppa utbyggnad av ny vattenkraft och att man ska riva ut onödig vattenkraft som producerar lite el men förstör viktiga vattendrag. Under årens lopp har Älvräddarna bland annat lyckats få Vindelälven, Kalixälven, Piteälven och Torne Älv att bli skyddade nationalälvar.

Ta Tillbaka framtiden

Precis som Fridays For Future är det här en organisation för unga. De beskriver sig själva som att de ”gör fredligt motstånd mot samhället som bränner upp våra chanser till ett värdigt liv”. Organisationen bildades tidigare i år och har hittills framförallt blockerat vägen för oljetankbilar. I september störde de också Ulf Kristerssons AW i protest mot budgeten. 

Våra barns klimat

2012 startade en grupp oroliga föräldrar något som de kallade för Föräldravrålet. Gruppen bytte senare namn till Våra barns klimat. De har skrivit ett upprop som har fått stor spridning och har även tagit initiativ till en internationell plattform som i dag samlar 60 organisationer i 18 olika länder. De lutar sig bland annat mot Parisavtalet, FN:s Barnkonvention och det svenska generationsmålet.

Rewilding Sweden

Runtom i världen pratas det alltmer om att återförvilda naturen, till exempel genom att återinföra arter som har varit utdöda. En sak som det har talats mycket om är att sätta ut visenter som skulle kunna beta och hålla de öppna landskapen levande. Men Rewilding Sweden arbetar också mycket med sådant som att återställa våtmarkerna och se till att älvarna får rinna längs sina naturliga banor.

Omställningsnätverket

Omställningsnätverket är en organisation som samlar olika omställningsgrupper i Sverige. Omställningsgrupperna i sin tur ägnar sig åt all möjlig typ av omställning, till exempel gemensamhetsodlingar, lokalekonomi att driva lokala föreningshus och mycket mer. Kanske finns det en omställningsgrupp på din hemort?

I början av 2020-talet ger sig Fredrik Loberg iväg på en resa. Med sin elbil kryssar han kors och tvärs genom Sverige, från de allra sydligaste husen och ända upp till Abisko. På vägen möter han och samtalar med olika miljöhjältar, eller ”planetskötare”. Det är Gittan på Gotland som arbetat som programmerare men som nu anordnar studiecirklar om klimatet och har startat gruppen Gretas gamlingar. Det är Selina i Kista som kommit till Sverige från Bangladesh och som oroar sig över klimatförändringarna i sitt gamla hemland. Det är Anders utanför Söderhamn som har varit drivande i Omställningsrörelsen i många år och bland annat startat Potatisuppropet. Och många fler.

Parallellt med resan återges nyhetshändelser i kursiv stil. Det börjar med pandemins utbrott i början av 2020 och sträcker sig ända fram till augusti 2023. Till att börja med handlar nyheterna nästan uteslutande om pandemin men efterhand letar sig också många andra nyheter in, alltifrån gängskjutningar till klimatförändringar. 

Greppet med att varva nyhetshändelser med den egna resan är kanske inte helt lyckat. Förmodligen är de avsedda att komplettera varandra och att de tillsammans ska teckna en bild av Sverige i början av 2020-talet, men de många korta nyheterna flimrar bara förbi och lämnas helt okommenterade och det är svårt att se att det finns någon röd tråd. Eventuellt kommer nyheterna att kännas intressantare att läsa om 20-30 år när vi har glömt det mesta som hände i 2020-talets början, men nu när vi fortfarande har händelserna i färskt minne känns det ganska oengagerande – lite som att skumma rubrikerna i en månadsgammal dagstidning. 

Jag önskar att Fredrik Loberg hade skippat nyhetshändelserna och istället fokuserat på att skriva längre och djupare om de människor han möter längs vägen och kanske också något om sina egna känslor under mötena. Det är nämligen mötena som är det verkligt intressanta i den här boken.