Regeringens gröna räkenskaper behöver kompletteras med miljöskatter menar ekonomiprofessor 

– Syftet är att lösa samhällsutmaningar utan att skapa nya, säger finansmarknadsminister, tillika miljöpartisten, Per Bolund.

Som vanligt presenterar regeringen sin syn på finanserna när vårbudgeten läggs fram i dag. Prognoser för BNP, arbetslöshet, inflation och statsbudgetens utveckling redovisas av finansdepartementet. Men för första gången skickar regeringen med alternativa räkenskaper. Pilar upp och ner får illustrera hur hälso- och miljöläget förändrats senaste året.

Plus i betyget

Per Bolund ger ett sammanfattande tydligt plus.

– En stark ekonomi och sysselsättning parat med miljöförbättringar, säger han.

Men det finns målkonflikter, exempelvis lär färre dieselbilar ge förbättrade kvävenivåer men till priset av mer växthusgaser om fler i stället kör bensinbilar med högre koldioxidutsläpp – något Per Bolund är fullt medveten om.

– Men ambitionen är att alla pilar ska ner.

Mer än riktning kommer inte regeringen att redovisa, de underliggande siffrorna finns förstås, men av överskådliga skäl får man gå till källorna för att finna dem.

Svårt mäta

John Hassler, ekonomiprofessor och tidigare ordförande i regeringens expertmyndighet Finanspolitiska rådet, är i grunden positiv till så kallade gröna nationalräkenskaper, åtminstone i teorin – att man mäter nettonationalprodukt i stället för det traditionella bruttonationalprodukt (BNP), där användningen av naturresurser, förslitning på kapitalvaror och annat kommer in.
Men grundproblematiken är att det är svårmätbart, enligt John Hassler.
Från miljörörelsen förs ofta fram att den här typen av räkenskaper måste fram för att vi annars mäter fel, ur ett miljöperspektiv.

– Bara om vi får ett annat mått så kommer det här att ordna sig, resonerar de. Men det tror jag inte alls på, säger John Hassler.

– För att få effekt krävs miljöskatter. Det vet vi ungefär hur vi ska göra utan gröna räkenskaper, säger Hassler.