Radar

Internetmediers betydelse ökar i krisens Venezuela

Humberto Márquez/IPS | Nyhetssajten El Estímulos redaktion, med dess redaktör Omar Lugo i förgrunden.

Press- och yttrandefriheten är hårt trängd i krisens Venezuela och situationen har blivit allt svårare för de traditionella medierna. Trots dåliga internetuppkopplingar är det nu främst nyhetssajter som rapporterar om den spända politiska situationen i landet.

– Nedstängningen av traditionella medier och de påtryckningar som görs gentemot företag och journalister har gett de digitala medierna en skjuts, säger journalisten Omar Lugo, som är redaktör för den digitala nyhetssajten El Estímulo, till IPS.

En studie gjord av företaget Digital trends slår fast att befolkningen i Venezuela i högre grad vänder sig till digitala nyhetssajter än i andra länder i Latinamerika.

– Detta trots att internethastigheten är bland de lägsta i Latinamerika, vilket påverkar tillgången på information, säger Mariaengracia Chirinos vid Institutet för medier och samhälle, Ipys.

Hemsidor hackas

En studie från Ipys, en ickestatlig organisation som försvarar pressfriheten, visar att hastigheten på bredbandsuppkopplingar i Venezuela är betydligt lägre än i andra länder i regionen.

Även de digitala nyhetssajterna ställs inför problem.

– Dålig teknik, långsamma uppkopplingar och påverkansarbete utgör svåra problem för de internetbaserade medier som försöker växa, säger journalisten Yelitza Linares, som arbetar för nyhetssajten El Pitazo, till IPS.

Cheferna för de nyhetssajter som uppfattas som kritiska till president Nicolás Maduros regering uppger att de ofta drabbas av blockeringar, hackade hemsidor – eller cyberattacker.

Omar Lugo säger att man vid sidan av de tekniska problemen även utsätts för liknande utmaningar som andra redaktioner.

– Det är svårt att få kontakt med källor och det förekommer både censur och självcensur. De officiella källorna är stängda för oberoende journalistisk. Vår ekonomiredaktion kan inte få en intervju med en minister eller högre tjänsteman. Det finns inga ingångar till miljöer där beslut fattas, till statliga företag, eller tillgång till statistik som rör ekonomi eller sjukvård, säger Omar Lugo.

Usel ekonomi slår mot medier

Den svåra ekonomiska krisen i landet har även slagit mycket hårt mot medierna. Landets BNP har rasat med 37 procent på bara fyra års tid, och inflationen låg på enorma 2 700 procent förra året. Detta enligt finanskommissionen i det parlament som kontrolleras av oppositionen. Några officiella siffror från regeringen är däremot inte tillgängliga.

Det finns i dag ett 50-tal nyhetssajter i landet, och de har fortsatt att växa under det senaste decenniet samtidigt som många traditionella nyhetsredaktioner har stängts, dragit ner på sin verksamhet eller fått andra ägare.

År 2007 förlorade landets äldsta och mest populära tv-station Radio Caracas TV sitt tillstånd på order av den dåvarande presidenten Hugo Chávez. Sedan dess har landets medier i allt högre grad drabbats av indragna licenser och andra åtgärder.

Efter att den nuvarande presidenten Nicolas Maduro tog över makten 2013 har två viktiga dagstidningar och landets enda renodlade tv-nyhetskanal bytt ägare under oklara omständigheter. Det har i sin tur lett till att dessa medier blivit mer regeringsvänliga.

Tv-kanaler läggs ner

Enligt Ipys har fler än ett hundra medier i landet lagt ner sedan 2005, och en majoritet av dessa sedan den nuvarande presidenten kom till makten. Dessutom har mängder av radio- och tv-kanaler tvingats stänga samtidigt som tv-distributörer tvingats upphöra med sina utsändningar av internationella tv-kanaler, däribland spanskspråkiga CNN.

Vid sidan av detta drabbas enskilda journalister av problem, i synnerhet när de försöker bevaka händelser som berör den extrema politiska polariseringen i landet. Organisationen Espacio Público uppger att man dokumenterade drygt ett tusen fall av attacker mot yttrandefriheten under förra året – däribland hot och våld riktade mot reportrar, samt gripanden av journalister och fall av censur.

– Så fort en ny medieaktör anklagas för att vara en fiende till staten kommer trakasserier från grupper som är regeringslojala, säger Luz Mely Reyes, som är redaktör för den oberoende nyhetssajten Efecto Cocuyo till IPS.