Snart kommer landets länsstyrelser att ta över ansvaret för djur som far illa, en uppgift som tidigare legat hos polisen. Just nu pågår ett intensivt förberedelsearbete på både lokal och nationell nivå.
Från och med i sommar är det länsstyrelserna runt om i Sverige som ansvarar för att omhänderta djur som far illa. I dag ligger denna arbetsuppgift hos polisen, men för att renodla polisens uppgifter lade regeringen i september förra året fram ett förslag om att flytta vissa arbetsuppgifter som rör djur till länsstyrelsen.
– Tanken med förändringen är att renodla polisens arbetsuppgifter, men också att få till en effektivare process. Hittills har vi ju varit två myndigheter som lämnat ärenden mellan oss och det har förstås inneburit ett extra moment, säger Karin Lundborg, chef för enheten för veterinär och djurskydd vid länsstyrelsen i Västra Götaland.
Regeringens förslag klubbades igenom av riksdagen i slutet av januari i år och redan 1 juni ska förändringen att träda i kraft.
Det är alltså bråda tider nu, med nya mallar och IT-system som ska tas fram och upphandlingar som ska genomföras.
– Det pågår ett ganska intensivt arbete både i den nationella arbetsgruppen och på de enskilda länsstyrelserna, säger Karin Lundborg.
I Västra Götaland förbereder man nu för just upphandling av bland annat djurhem. Karin Lundborg tror inte att man kommer att hinna färdigt till den 1 juni, utan säger att man kommer att göra direktupphandlingar i början.
Direktupphandling kan göras om det finns “synnerliga skäl” och innebär att man gör ett undantag från lagens krav på konkurrens och annonsering.
Har ni fått för lite tid på er från regeringen?
– Det är klart att man alltid önskar att man hade mer tid till sådana här procedurer. Så är det naturligtvis. Men vi kommer att lösa uppgifterna, även om inte upphandlingen kommer att vara helt färdig till 1 juni, säger Karin Lundborg.
Just nu håller man på att arbeta fram de krav som ska ställas för att en utförare ska bli aktuell i upphandlingen.
– Det grundläggande är dels att man uppfyller lagstiftningen och dels att man har eller håller på att ansöka om ett så kallat paragraf 16-tillstånd (ett tillstånd som krävs för all yrkesmässig verksamhet med djur, enligt paragraf 16 i djurskyddslagen, reds.anm.).
Landets länsstyrelser kommer att få 58 miljoner kronor extra per år för att täcka de kostnader som det nya ansvaret innebär. Om det är tillräckligt är ännu för tidigt att säga, menar Karin Lundborg.
– Det vi funderar mest över just nu är kostnaderna för djurhem, säger hon.
Enligt reglerna är det djurägaren själv som ska stå för de kostnader ett omhändertagande för med sig, till exempel en plats på ett djurhem. Det är dock inte alla som har möjlighet att betala, och därför har länsstyrelserna gemensamt avsatt en viss summa för att täcka sådana kostnader.
– Nu får vi testa detta och sedan utvärdera lite längre fram om pengarna har räckt, säger Karin Lundborg.
Även fast det innebär mycket arbete just nu tror hon att förändringen kommer att gynna alla parter.
– Att en myndighet nu kommer att äga hela kedjan gagnar förhoppningsvis både djuren, samhället och den enskilde djurägaren.
Omhändertagna djur i länet
Under 2017 fattade länsstyrelsen i Västra Götaland beslut om att omhänderta djur i 89 ärenden. Varje ärende kan beröra ett eller flera djur.
Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland
