Zoom

Göteborgsforskare om flygfrågan:”Fortsätt prata om det”

J.

Frågan om flyget fortsätter att väcka diskussioner. Förra veckan möttes tre Göteborgsforskare under en temakväll på Pustervik för att samtala om vårt just nu mest omtalade transportslag.

Att flyga eller inte flyga? Det var frågan som tre Göteborgsforskare från olika discipliner möttes för att diskutera under en temakväll anordnad av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet i samarbete med Folkuniversitetet och Pustervik förra veckan.

Ett 50-tal åhörare hade samlats för att höra panelen, bestående av Christine von Borgstede, docent i psykologi med inriktning mot miljöpsykologi vid Göteborgs universitet; Niklas Harring, forskare med inriktning på miljöpolitik och klimatopinion vid Göteborgs universitet och Jörgen Larsson, forskare med inriktning på hållbara konsumtionsmönster vid Chalmers, vrida och vända på flygfrågan under moderering av journalisten och författaren Mattias Hagberg.

Det visade sig snart att paneldeltagarna var överens om grundpremissen för det fortsatta samtalet: att flyga som vi gör idag är inte förenligt med ett hållbart framtida samhälle.

– Det är en hel del på gång när det gäller att ställa om andra sektorer i samhället, men inte när det gäller flyget. Fortsätter svenskarnas flygande att öka på det här sättet – även om vi räknar med en bra teknikutveckling – kommer våra flygutsläpp att vara större än alla andra utsläpp redan om tjugo år. Det är helt nödvändigt att vi klarar av att ta tag i det här, sade Jörgen Larsson.

Individen eller politiken?

Men hur ska det gå till? Som så ofta i diskussioner om miljö- och klimatfrågor kretsade mycket av samtalet kring individens kontra politikens roll: vem är det egentligen som ska driva den här utvecklingen?

– Vi kan göra väldigt mycket själva som enskilda individer. Att sluta flyga är egentligen en ganska enkel sak, det ligger ju inte i våra gener att vi måste flyga. Det svåra är att få människor att gå med på det, sade Christine von Borgstede.

Ja, flygandet är något de flesta har svårt att ge upp. Tillfredsställelsen av att åka från vintermörker till en solig strand är påtaglig och omedelbar, medan de negativa konsekvenserna är abstrakta och ofta drabbar någon annan, på en annan plats eller i en framtida generation.

Ingen av de tre forskarna tror heller att vi människor självmant kommer att minska vårt flygande – tvärtom.

– I och med att vi får högre realinkomster och räntorna är låga får vi massa pengar över, och det folk vill göra är ofta att flyga. Så länge priserna är så extremt låga kommer flygandet bara öka och öka, sade Jörgen Larsson och fick medhåll av sina forskarkollegor.

Men, påpekade Jörgen Larsson, de senaste månadernas flygskamsdebatt har ändå väckt något i samhället.

– En rätt liten grupp människor har agerat senaste året och påverkat hur vi i Sverige ser på flygande. Helt plötsligt har alla partier i riksdagen något förslag för klimatet och flyget och det är ju något helt nytt.

Politisk vilja saknas

Men frågan är om politikerna vågar ta sin nyväckta medvetenhet längre och stifta lagar som faktiskt gör skillnad på flygområdet? Hittills har ytterst få politiker visat några sådana tendenser.

– Ofta saknas politisk vilja och kanske också en politiskt tryck underifrån som kan katalysera förändringen. Det här kräver ett medborgerligt engagemang; väldigt få om ens några förändringar sker utan att det finns någon social rörelse bakom. Politikerna kommer inte att ta sitt ansvar om de inte känner att det finns ett tryck från medborgarna, sade Niklas Harring.

En god styrning handlar om att politiska lösningar och individens agerande kan samexistera och inte tränger ut varandra, menade han.

– Det kommer att krävas politiska lösningar i mångt och mycket, men vi måste också tänka att människor tar ett eget moraliskt ansvar för sina handlingar. Vi kan inte leva i ett grönt Nordkorea där varje konsumtionsbeslut är hårt reglerat.

Maja Andersson | Samtalspanelen från vänster: Moderator Mattias Hagberg; Jörgen Larsson, Chalmers; Niklas Harring och Christine von Borgstede, båda Göteborgs universitet
Maja Andersson | Samtalspanelen från vänster: Moderator Mattias Hagberg; Jörgen Larsson, Chalmers; Niklas Harring och Christine von Borgstede, båda Göteborgs universitet.

Håll debatten levande

Alltså: individen behöver styrmedel och lagar för att ändra sitt beteende, men politikerna kommer inte att införa några styrmedel om de inte känner trycket från individerna. Det är kanske inte så konstigt att flygproblemet är så svårt att komma tillrätta med.

Så vad kan man egentligen göra? Det viktigaste vi kan göra just nu är att fortsätta hålla flygdebatten vid liv, menade forskarna. Att fortsätta prata om det, att visa på alternativ till flygandet och att försöka att förändra de sociala normerna i samhället.

– Det minsta man kan göra är att sluta ge tummen upp på Facebook när andra flyger. Och att absolut inte skriva om det själv, sade Jörgen Larsson.

– Fortsätt att prata och problematisera med dina vänner och kollegor. Att skapa nya sociala normer kring det här gör kanske inte att människor förändrar sitt beteende, men det kan göra att man blir mer förberedd på nya policys och strukturella förändringar, sade Christine von Borgstede och jämförde med rökförbudet på krogen:

– Det föregicks av en hel del sociala diskussioner, och visst var det lite knorr i början när förbudet infördes, men det fanns ändå en väldigt hög acceptans.

Även Niklas Harring gjorde en avslutande tillbakablick “för att det inte ska bli alltför deppigt”.

– För hundra år sedan var Sverige en korrupt icke-demokrati med många minoritetsgrupper som inte hade några rättigheter. Det finns så klart potential för samhällen att förändra sig.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV