Kaprifolpriset delas ut varje år av Naturskyddsföreningen i Göteborg. Utmärkelsen ges till en person eller organisation som under det gångna året genomfört något som gynnar miljön. Olika typer av insatser prisas: förra årets pris exempelvis gick till Cykelköket Göteborg som tilldelades utmärkelsen för sitt arbete med att uppmuntra fler göteborgare till återanvändning.

Under Naturskyddsföreningens årsmöte den 25 mars i år tillkännagavs utmärkelsens tolfte vinnare. Xavier de Maupeou, skogsförvaltare på Fastighetskontoret i Göteborg, får årets Kaprifolpris för att han drivit igenom en ny skogspolicy för de skogar som Fastighetskontoret förvaltar, med biologisk mångfald och rekreation som målsättning.

– Det känns trevligt att få den här utmärkelsen. Det är inte ofta som folk inom skogsbruket får positiv uppmärksamhet, så det känns särskilt bra. Vi har en skogsskötsel där vi har bestämt att sätta miljömässiga och sociala värden framför ekonomiska. Sen jobbar dessutom helt utan kalavverkning och istället enbart med kontinuitetsskogsbruk, vilket är ganska unikt i Sverige, säger Xavier de Maupeuo.

Det ovanliga sättet att bruka skogen har gjort att både nationella och internationella aktörer vänt blickarna mot verksamheten, och man får kontinuerliga studiebesök från flera håll.

– Det är min filosofi att vi kan bruka skogen och fortfarande höja den biologiska mångfalden och de sociala värdena. Det gäller bara att bruka på rätt sätt. Det har vi försökt förmedla till andra forskare och skogsbrukare som har kommit hit och besökt våra skogar, säger Xavier de Maupeou.

I Naturskyddsföreningens skriftliga motivering till priset står bland annat:
”Genom sitt arbete har Xavier och Fastighetskontoret bidragit till en ny modell för skogsbruk utan att kalhugga, där monokulturer undviks och naturlig föryngring är idealet, virket körs ut ur skogen med försiktighet och skador på marken ska undvikas, till exempel genom uttag med häst.”

Med flera samtida aktioner i Sverige och Finland under lördagen ville aktivisterna öka medvetenheten om Stora Ensos skadliga skogsbruksmetoder (såsom kalhyggesbruk) i Norden och hur företaget i flera länder i det globala syd är ansvarigt för miljöbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

”Stora Enso är direkt ansvarigt för fysiskt våld, tvångsförflyttning av lokalbor och den katastrofala utarmningen av sötvattensreserver i Uruguay och Brasilien. Det högintensiva skogsbruket måste upphöra. Skogsbruket måste verka i balans med naturen samt vara socialt rättvist och ekonomiskt hållbart”, säger Sofia Olsson från Skogsupproret i ett pressmeddelande.

Vid massafabriken i Gävle hade aktivister från Skogsupproret, Take Concrete Action, XR Stockholm, XR Uppsala och XR Gävle satt upp banners som kräver stop för ”eko-mord”. Samtidigt demonstrerade aktivister från Elokapina (Extinction rebellion Finland) i Helsingfors, Rebellmammorna i Stockholm samt Extinction Rebellion i Malmö, alla med samma budskap.

En av världens största massaproducenter

Stora Enso är en av världens största producenter av pappersmassa och papper och en av de största privata skogsmarksägarna. Företaget är delägare i enorma eukalyptusplantage och massafabriker i flera länder i det globala syd. I Uruguay äger Stora Enso en av världens största massafabriker, Montes Del Plata, och kontrollerar tillsammans med det chilenska företaget ARAUGO cirka 250 000 hektar eukalyptusplantager.

Under våren 2023 uppstod en vattenkris utan motstycke i landet, något som skapade en stark nationell rörelse för vatten. Rörelsen höll skogsbolagen särskilt ansvariga för deras oansvariga användning av vatten, då eukalyptusplantage kräver omfattande bevattning.

Aktivisterna hänvisar bland annat till en rapport som visar hur Stora Enso och samarbetspartner har tillskansat sig mark genom så kallad land grabbing, där småbönder och urfolksgrupper har fördrivits med våld från sina traditionella marker i processen.

De kräver därför att Stora Enso återlämnar mark som tillhör urfolksgrupper och småjordbrukare och att Stora Enso bör finansiera program för återskapande av naturområden (”rewilding”) som förvaltas av lokala urfolksgrupper och småjordbrukare.

Demonstranterna i Sverige kräver också att den svenska regeringen inför ett omedelbart moratorium för avverkning av all återstående så kallad kontinuitetsskog (skog som aldrig varit avverkad) och förbjuder kalhyggen. De kräver även fritt och informerat förhandssamtycke i alla samrådsprocesser som rör traditionella samiska marker och en rättvis övergång från ett högintensivt skogsbruk till naturnära skötselmetoder; för att skydda biologisk mångfald, skogarnas kollager och mänskliga rättigheter.