Utvecklat spårvägsnät, linbana och högkvalitativa bussresor. Det är några av delarna i Målbild Koll2035, ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsområdet som kommunstyrelsen nyligen antog.
År 2035 väntas antalet invånare i Göteborgsområdet ha ökat med 200 000. Samtidigt ska staden bli mer hållbar och fler behöver resa kollektivt, cykla och gå. Nyligen beslutade Göteborgs kommunstyrelse att anta målbilden Koll2035, som visar hur kollektivtrafiken i Göteborg, Partille och Mölnldal behöver utvecklas om regionen ska växa.
Arbetet med att ta fram målbilden har skett i samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs stad, Mölndals stad och Partille kommun.
Om åtgärderna i Koll2035 genomförs kommer invånarna i Göteborgsområdet att få se flera stora förändringar i kollektivtrafiken de kommande två decennierna. Sammanfattningsvis ska kapaciteten i systemet öka med 75 procent, restiderna ska kortas med 20–25 procent och kopplingen mellan olika stadsdelar ska bli bättre.
Bland förslagen finns till exempel att spårvagnstrafiken ska delas upp i två koncept, där det ena utgörs av en så kallad stadsbana – en spårväg med längre vagnar som går snabbare.
Det finns flera sträckor i Göteborg som redan i dag till stor del har den här standarden, bland annat linjerna mot Angered, Frölunda och Bergsjön. Den övriga spårvagnstrafiken kommer att gå på vanliga spårvagnslinjer som vanligt.
– Att uppgradera spårväg till stadsbana är ett ganska vanligt sätt att jobba med spårväg runt om i världen, men det är inget som vi har tittat på så mycket i Göteborg förrän nu, säger Jörn Engström, strateg på Västra Götalandsregionens kollektivtrafikavdelning och projektledare för Koll2035.
Även busstrafiken behöver utvecklas ordentligt enligt målbilden. Citybussnätet ska förbättras så att resenärsupplevelsen blir bättre och mer lik den man får i spårvägstrafiken. Nya metrobussar ska ha egna körbanor och stationsliknande hållplatser, ett slags vidareutveckling av dagens expressbussar.
– Metrobussen är det ganska mycket nytänk i. Det är vår variant av regional BRT, säger Jörn Engström.
BRT står för ”bus rapid transit” och är branschspråk för högutvecklade buss-system med hög medelhastighet, turtäthet och bekvämlighet. BRT designas som helhetskoncept där fordonen, stationerna och biljetthanteringen är noga genomtänkt för att skapa en så bra åkupplevelse som möjligt.
Många delar i BRT är inspirerade av spårtrafikens lösningar.
– Det ska vara som att åka spårvagn, tunnelbana eller pendeltåg, fast på gummihjul, säger Jörn Engström.
I målbilden ingår även den omtalade linbanan, vars första sträcka ska invigas år 2021 om allt går i lås.Målbilden har redan antagits av Mölndals stad och Partille kommun, och nu har alltså även kommunstyrelsen i Göteborg klubbat igenom den. Det som återstår nu är beslut från Göteborgs kommunfullmäktige och från regionfullmäktige, som båda ska ta upp frågan runt månadsskiftet. Enligt Jörn Engström finns det inget som tyder på att målbilden inte skulle gå igenom även där.
Så när alla instanser har givit sitt godkännande, är det då bara att sätta igång och förverkliga denna framtidens kollektivtrafik? Nej, så enkelt är det inte. Koll2035 är en redogörelse för vilka åtgärder som behöver göras, men det är ingen fastslagen och färdig plan.
– Nu är vi överens om hur kollektivtrafiksystemet behöver utvecklas om regionen ska växa. Det vi inte har kommit överens om är vad som ska byggas och vilka pengar som ska läggas, säger Jörn Engström.
Just finansieringen är förstås en betydande fråga: att genomföra förslagen i målbilden beräknas kosta 25 miljarder kronor. Hittills har man fått ihop sju miljarder från den så kalllade Sverigeförhandlingen. Enligt Jörn Engström arbetar man med flera olika parallella spår för att få in mer ekonomiska medel, bland annat via de nationella och regionala infrastrukturplanerna.
Nästa steg på vägen mot framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är, förutom att skramla pengar, att fortsätta att utreda och förtydliga planerna.
– Hur ska det här spårvägsstråket se ut, var ska hållplatserna ligga, ska det här busstråket vara i markplan eller på pelare? Målbilden ligger ju på en viss abstraktionsnivå och det är flera steg kvar att konkretisera innan vi kan sätta spaden i marken, säger Jörn Engström.
