Zoom

Nu synliggörs kvinnorna i unikt uppslagsverk

Scanpix Sverige | Karin Kock (1891–1976) blev trots motgångar både nationalekonom och minister.

Tusen kvinnor som gjort avgörande skillnad för det svenska samhället lyfts fram i ett nytt kvinnobiografiskt lexikon. Från medeltiden till idag skildras kvinnor och deras insatser i en tillgänglig databas för alla.
– Att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är omöjligt att förstå om vi inte gör historien synlig, säger initiativtagaren Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Redan nu kan vi läsa om den första kvinnliga läkaren, den första kvinnliga prästen och ytterligare 998 starka pionjärer, och snart ska minst tusen kvinnor till beredas utrymme. Initiativtagarna till Svenskt kvinnobiografiskt lexikon hoppas att arbetet ska pågå länge, för att utmana och komplettera de i dagsläget extremt mansdominerade uppslagsverk och läroböcker som används. 360 experter på området, ledda av en forskargrupp vid Göteborgs universitet, har varit delaktiga i det drygt två år långa projektet.

Lanseringen skedde den 8 mars 2018, men idén till lexikonet fick professor Lisbeth Larsson redan på 1970-talet. Sedan dess har hon vid upprepade tillfällen sökt pengar för att få göra ett uppslagsverk med samma vetenskapliga tyngd som det välkända Svenskt biografiskt lexikon.
– Vi ser oss som en pendang till Svenskt biografiskt lexikon. Innehållet i det utger sig för att vara de människor som byggde landet, men de har bara strax över fem procent kvinnor med. Dessutom har de bara kommit till bokstaven S på hundra år, säger Larsson och ler.

Några pengar blev det inte till ett uppdaterat lexikon förrän Riksbankens jubileumsfond till slut nappade och Göteborgs universitet sade ja till att låta Larsson och hennes medarbetare ta itu med frågan för drygt två år sedan. I många andra länder finns redan dylika lexikon, men i Sverige har det varit trögt. Enligt Larsson själv är det nya lexikonet resultatet av en väldigt enkel idé och ett extremt stort, målmedvetet och mödosamt arbete.
– Nu i efterhand tycker jag det är bra att det har dragit ut på tiden, för nu blev det en databas istället för en bok. Databasen är tillgänglig för alla och dessutom taggad med kvinnornas utbildning, kontaktnät, vilka intresseorganisationer de var med i och även privata fakta. Vi har till exempel med både barn och skilsmässor, något du inte hittar i tidigare lexikon.

Gustav Brander | Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, är initiativtagare och projektledare för den nya databasen Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Gustav Brander | Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, är initiativtagare och projektledare för den nya databasen Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

Larsson beskriver att det går utmärkt att få reda på allt från specifika fakta om en viss person till svaret på vilka som var aktiva i Röda korset under en viss period, vilka som gick på en särskild skola i Göteborg eller dylikt – uppgifter som aldrig hade kunnat utläsas i en bok. Själv har hon flera favoriter i lexikonet, och nämner en redan välkänd och en doldis.
– Anna-Britt Agnsäter utbildade sig i hushållskunskap, som många kvinnor gjorde, och arbetade som hushållslärare. Hon blev sedermera chef för KF Provkök, 1946-1980, och är den som iscensatte matpyramiden som vi använt sedan dess. Det var Anna-Stina Agnsäter som bestämde att en matsked är 15 milliliter och en tesked är 5 milliliter. Hon är alltså med oss i vardagen, hela tiden.
Agnsäter skrev också Vår kokbok och trettio andra kokböcker. Vår kokbok utkom 1951, har tryckts i tretton upplagor och finns i väldigt många svenska hem.

Larssons andra favorit är den lite mer välkända Karin Kock, som först inte fick utbilda sig och som länge kämpade i motvind. Hon blev trots det professor i statsvetenskap och minister i Erlanders regering på femtiotalet. Det var Karin Kock som såg till att sambeskattningen försvann och att en kvinna inte kan bli avskedad om hon gifter sig eller blir gravid.
– Hon blev så småningom chef för Statistiska Centralbyrån, och såg till att vi fick könad statistik. Sedan hon införde detta har vi kunnat utläsa hur olika löner vi har, vem som begår brott och vem som bor var.
Larsson berättar att Kock redan på 1930-talet gjorde en utredning som visade på både den horisontella och den vertikala segregeringen, där det blev tydligt att män och kvinnor befinner sig på olika ställen i samhället. Den vertikala segregeringen handlar om makt och pengar, där männen befinner sig högt upp och kvinnorna i nedre delen av mätningarna. Den horisontella segregeringen beskriver att vi är utspridda i olika områden, där männen traditionellt finns i industrin och kvinnorna inom vård, omsorg och utbildning.
– Detta betyder i praktiken att vi faktiskt inte konkurrerar med varandra alls. Så är det i stort sett fortfarande, och detta formulerade alltså Karin Kock redan på 30-talet. Hon är en mycket viktig förebild för mig.

Larsson berättar också att det i arbetet med databasen många gånger blivit tydligt hur hårt och målmedvetet kvinnor har kämpat genom åren, och hon har sett ett enormt engagemang för samhällets utsatta.
– Vi kanske inte alltid är lika spektakulära som en del män, men det är sannerligen kvinnorna som byggt landet och skapat den välfärd vi har. Detta har de gjort på imponerande sätt genom att enträget arbeta i frivilligorganisationer, för sjukhus och barnhem och utbildning för flickor. Kvinnor byggde välfärd här hemma och gav sig ut i världen tidigt, för att ta hand om förödelsen efter krig och konflikter. Jag blir djupt berörd inför det oerhörda slit som så många kvinnor har gjort före mig.

<strong></strong>Fakta: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är en databas med tusen historiskt betydelsefulla kvinnor ur det svenska samhället. Databasen är öppen och tillgänglig för alla sedan lanseringen den 8 mars, och finns på både svenska och engelska. Den är fri att använda, men används materialet vidare behöver källa anges. Målgruppen är allt från yrkesgrupper som lärare, forskare och journalister till en intresserad allmänhet.
Källa: skbl.se