Radar · Nyheter

Svenskar underskattar sin konsumtion

Second hand-handeln minskade under 2017.

Konsumtionen i landet ökar, samtidigt som vi underskattar hur mycket vi faktiskt handlar. Det visar Konsumtionsrapporten 2018, som tagits fram vid Göteborgs universitet.

Konsumtionen i Sverige fortsätter att öka: under 2017 handlade vi 2,3 procent mer än året innan. Men vår verklighetsuppfattning säger oss något annat, konstaterar Konsumtionsrapporten 2018 som nyligen publicerades vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Det finns stora skillnader mellan vad vi tror att vi köper och vad vi faktiskt köper, och det här glappet har dessutom ökat de senaste åren.

Till exempel tror svenskarna att de minskat sina möbel- och inredningsköp med 3,5 procent sedan 2010. I själva verket har det skett en ökning med 20,4 procent.

– Detta tyder på en okritisk konsumtion och att svenska konsumenter överlag inte är medvetna om den ökade konsumtionen. Kanske beror detta på att vi idag mer än för två år sedan vill agera hållbart. Istället för att tillskriva vår egen konsumtionsökning som ohållbar, så förnekar vi den, för oss själva och andra. En fullt normal försvarsmekanism, säger John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap och redaktör för årets konsumtionsrapport,  på Göteborgs universitets hemsida.

Färre köpte begagnat i fjol

Rapporten visar också att vi handlade betydligt mindre begagnat förra året jämfört med året dessförinnan. Efter några år av ökad second hand-handel minskade den igen mellan 2016 och 2017. Huruvida det är en tillfällig förändring eller en trend återstår att se, säger Roos.

Även vår vilja att laga och renovera våra prylar minskar. I genomsnitt lämnar vi in våra saker på reparation mindre än en gång per år, och vi lägger knappt 60 kronor om året på att laga våra saker. Denna trend håller alltså i sig, trots att momsen på reparationer av skor, cyklar, kläder och textilier halverades och rut-avdraget för reparation av vitvaror i hemmet infördes den 1 januari 2017.

“Eftersom vi har vant oss vid ett högt välstånd och eftersom konsumtionen tycks generera lycka så är det inte mycket som tyder på en minskad konsumtion eller att vi rör oss med stora steg mot en mer cirkulär ekonomin de närmsta åren. Det tar tid att förändra beteende hos människor, allra helst beteenden som människor inte vill förändra.”, konstaterar John Magnus Roos i rapportens avslutande reflektioner.