Glöd · Debatt

Klimatet i kläm mellan vackra ord och förnekelse

Om vi förbjöd kalhyggen skulle vi kunna binda lika mycket koldioxid som alla Sveriges utsläpp, menar debattören Hans Sternlycke.

DEBATT FN:s klimatpanel visade för ett tag sedan att även en höjning av jordens medeltemperatur med 1,5 grad skulle ge mer oväder och ökenspridning, och att en höjning med två grader kan göra stora delar av jorden obeboeliga. Dessutom kan det få tröskeleffekter så att hela klimatet löper amok. De vackra orden under klimatmötet i Katowice ger inte mycket hopp om ökad handlingskraft. I världen ökar koldioxidutsläppen och i Sverige minskar de inte.

Klimatet var en av väljarnas viktigaste frågor men debatten handlade i stället om invandrare och skatter, trots sommarens torka och skogsbränder. Svenska Dagbladets ledarsida går ett steg längre och blir klimatskeptisk. Parisavtalets klimatmål kostar för mycket. Vi borde kunna tillåta 3,5 grads uppvärmning. Den statistikmixtrande klimathotsförnekaren Björn Lomborg får skriva gästledare i SvD.

Riksdagen har tagit klimatlagar som ska göra Sverige klimatneutralt 2045 och ge fossilfri trafik 2030. Det sista ska ske med återvändsspår som elbilar och elvägar. På en lågt hängande frukt som redan eldriven spårtrafik satsas inte i långtidsplanen för infrastruktur, medan väg- och flygtrafik gynnas. Trafiken står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. De kunde halveras.

Man talar om energikrävande nedpumpning av koldioxid till underjorden. Men man talar inte om att ta stöd av Moder Jord. Med ekologiskt jordbruk skulle inte koldioxid släppas fri genom att mullhalten försvinner. Och man slipper energiförbrukning och växthusgasutsläpp för att producera konstgödsel. Med styrd betesdrift kunde torrmarker återgrönskas och ny mull binda koldioxid. Att betande djurs rapande av metan skulle hota klimatet är en myt. I så fall skulle jorden fått värmechock med forna tiders hjordar.

Årets alternativa Nobelpris gick till en afrikan som fick upp ny skog med odlingsgropar och åkerbruk under. I Portugal har man agroforestry med odling under korkek. Om vi förbjöd kalhyggen kunde skogsägarnas vinst fördubblas med gallringsskogsbruk och binda lika mycket koldioxid som alla Sveriges utsläpp. Med kalhyggesbruket blir koldioxidupptaget litet i ett par decennier från de nya plantorna.

Med sådana metoder kunde ökningen av koldioxidhalten snabbt vändas och världen klara en minskning av utsläppen med de 45 procent som behövs till 2030 för att klara målet om högst 1,5 grads temperaturhöjning.

Men istället vill Trafikverket hellre lägga ner regionbanor än att rusta upp dem till skarvfria spår och politikerna ger inte anslag nog för att ta bort järnvägens underhållsskuld. Istället har vi ett Lantbruksuniversitet som vill ha mer konstgödsel och ett u-landsbistånd som skall sprida detta ”moderna” jordbruk. Istället tillåts bara kalhyggesbruk av forskning och myndighet.

Istället har vi ett misstänkliggörande av klimatforskning, en av de få forskningsdiscipliner som inte är korrumperad av kapitalet, och en allt större spridning av klimatförnekelse uppammad av falsk forskning och propaganda finansierad av oljeindustrin.