Greta Thunbergs skolstrejk har vuxit till en gräsrotsrörelse som fått spridning långt utanför Stockholms gränser. Varje fredag samlas allt fler miljöengagerade utanför Göteborgs stadshus.
– Vi sitter här tills Sverige agerar i linje med Parisavtalet åtminstone, säger Kerstin Hamberger som har deltagit sedan starten.
På fredag samlas människor och plakat på rådhustrappan för tionde gången i höst. Allt började med 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk inför riksdagsvalet tidigare i år. ”Eftersom ni vuxna skiter i min framtid så gör jag det med”, stod det på flygbladen som förklarade varför hon valde att strejka utanför riksdagen istället för att gå till skolan.
Aktionen gjorde henne världskänd och hyllades av såväl lokalpolitiker som Arnold Schwarzenegger. Efter valet uppmanade Greta Thunberg till strejk för klimatet varje fredag. Initiativet kallas för Fridays for future, och hittills har det spridit sig till ett tjugotal svenska städer – men det har även dykt upp Fridays for future-event i länder som Norge, Finland, Holland och Australien.
Det är det lokala miljönätverket Klimatsamling som arrangerar manifestationerna i centrala Göteborg. Kerstin Hamberger har deltagit i manifestationerna vid Gustav Adolfs torg sedan initiativets början. Hon hoppas att Fridays for future är den folkrörelse som behövs för att skapa opinion för en annan klimatpolitik.
– Vi träffas för att visa vårt stöd för Greta och för att samtala om klimatkrisen och framtiden. Politikerna gör inte tillräckligt utifrån situationen som vi befinner oss i, och i första hand sitter vi här för att politikerna ska agera i linje med Parisavtalet från 2015. Men efter FN:s senaste klimatrapport är vi många som frågar oss om det räcker att nå de målen. Vi måste helt enkelt göra mer, säger hon.
I Göteborg har antalet deltagare ökat från fem till drygt fyrtio personer sedan september. De flesta av de nytillkomna är ungdomar och unga vuxna som vill agera för klimatet. Fredagsträffarna leder ofta till samtal och utbyte av idéer, som i sin tur leder till fortsatt aktivism.
– Det strömmar till nya deltagare hela tiden. Det är personer i spridda åldrar, men många av de nytillkomna är yngre personer i tjugoårsåldern. Deltagarna minglar och diskuterar i grupper, vilket ofta leder till att man bestämmer träff och fortsätter med aktiviteter och initiativ för klimatet, berättar Kerstin Hamberger.
En viktig poäng med Fridays for future är att påverka makthavare på riks- och lokalnivå. I många städer har Fridays for future-deltagarna lämnat in brev och medborgarförslag till kommunen, för att på så sätt tvinga landets kommunpolitiker att leva upp till Parisavtalet.
– Vi har skrivit och lämnat in flera gemensamma brev till de som sitter i stadshuset. Så vitt jag vet har vi inte fått något svar från lokalpolitikerna, men det har kommit ut politiker från ett par partier och har sagt att det är bra att vi står där.
Kerstin Hamberger menar att den nya klimatlagen, som trädde i kraft i januari 2018 och ska fungera som ett klimatpolitiskt ramverk med målet att uppnå ett nollutsläpp av växthusgaser till år 2045, är tandlös.
– Särskilt tandlös blir den när lagen främst verkar röra statliga beslut. Ta utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil som exempel. Mark- och miljödomstolen har beviljat Preem miljötillstånd för utbyggnaden, och när jag frågar hur klimatlagen ska tillämpas får jag till svar att lagen inte är tillämpbar i det fallet. Då kommer man ju inte åt utsläppen.
Satsningen är extra stor inför fredagen den 30 november – den sista fredagen innan klimattoppmötet i Katowice, Polen. I Göteborg anordnar ett antal personer arbetsgruppsmöten för att planera inför storsatsningen den sista november.
– Vi försöker att göra så stora manifestationer som möjligt på så många platser som möjligt, säger Kerstin Hamberger.
