Radar · Nyheter

Teknik och företagande ska lyfta Afrika

Ingemar Tigerberg | Gbenga Ajayi, digital strateg på den afrikanska grenen av ett av världens största it-företag, deltog på Inclusive business forum i onsdags.

Snart har över en halv miljard afrikaner mobiltelefon. Detta tekniksprång lyfter miljoner ur fattigdom och skapar affärsmöjligheter, inte minst för svenska företag. Biståndsmyndigheten Sida satsar stort på finansiering och nu vill FN kopiera deras modell. Detta var några av slutsatserna från Inclusive business forum som arrangerades på Folkets hus i onsdags.

– Vissa säger att det finns två sorters människor, de som vill tjäna pengar, och de som vill göra gott. Men måste det vara antingen eller?

De orden kommer från Gbenga Ajayi, digital strateg på den afrikanska grenen av ett av världens största it-företag. Han är en av talarna på konferensen Inclusive business forum, en konferens som arrangerades på Folkets hus i onsdags, vars tema kan kokas ner till Gbenga Ajayis kärnfulla citat.

En annan talare på konferensen var Anna Rosling Rönnlund, som var med och grundade stiftelsen Gapminder och skrev boken Factfulness tillsammans med sin bortgångne far Hans Rosling. Att världen trots sina stora utmaningar framförallt utvecklas till det bättre, är ett budskap som Roslingarna försökt trumma ut med sina grafiska verktyg har knappast undgått någon. Budskapet är också att om vi hela tiden oroar oss för allt möjligt istället för att ha en världsbild baserad på fakta, kan vi förlora vår förmåga att fokusera på de saker som hotar oss mest.

De utmaningar som världen trots allt står inför sammanfattas i de 17 globala utvecklingsmålen som klubbades av FN för drygt tre år sedan. Svenska biståndsorganet Sida för dialog med svenska företag för att involvera dem i arbetet med målen.

– De globala hållbarhetsmålen innebär en affärsmöjlighet. Alla företag borde vara ”inkluderande” säger Alan Atkisson, biträdande generaldirektör för Sida och syftar på konferensens tema.

Sidas samarbete har kommit som längst med finanssektorn där ett antal aktörer, till exempel de svenska AP-fonderna deltar. Det handlar om att kanalisera finansiering till utvecklingsländer. I vissa fall handlar det om att gå in som garant för mikrolån, något som det svenska biståndsorganet var först i världen med.

– Nu vill FN kopiera denna modell, skryter Alan Atkisson.

Gbenga Ajayi anser att de svenska investerarna är helt rätt ute, även rent ekonomiskt.

– Nu är det rätt tillfälle att investera. En stor del av av världens befolkningsutveckling kommer att ske i Afrika. Därför kommer också mycket av det som händer på affärssidan ske i Afrika. Inom fyra år kommer en miljard afrikaner vara online, beskriver han.

Gbenga Ajayi menar att mobiltelefonin är för Afrika ungefär vad järnvägarna innebar för västvärlden på 1800-talet. Det handlar om ett utvecklingssprång där tillgången till information demokratiseras och inrymmer stor utvecklingspotential för framför allt små familjeföretag.

Ett svenskt exempel är företaget Ignitia, som utvecklat en tjänst som förser småbönder med väderinformation via sms, vilket enligt Ajayis uppgifter har ökat deras skördar med 40 procent. Men den största revolutionen har troligen varit digitala pengatransaktioner via mobiler.

– När jag fick höra att ni nu har tjänsten Swish här i Sverige tänkte jag: Välkommen till familjen! Vi har haft Mpesa jättelänge. Den innovationen kom från Afrika. Mpesa omsätter lika mycket som Kenyas BNP, berättar han.

När allt fler transaktioner från små företag bokförs digitalt öppnar det upp för dessa små familjeföretag att kunna ta små lån och kunna göra investeringar.

Även om den afrikanska kontinenten fortfarande har stora problem att tampas med andades det optimism i korridorerna på Folkets hus i onsdags.

– Teknologin kan inte hjälpa Afrika med alla utmaningar, men inom vissa områden kan det göra väldigt stor nytta, sammanfattade Gbenga Ajayi.