Zoom

Gårdsten bygger för framtiden

Gårdstensbostäder | Michael Pirosanto är vd för Gårdstensbostäder och mycket nöjd med vad man lyckats åstadkomma i området.

Social hållbarhet – hur blir det till mer än vackra ord? I Gårdsten har man satsat på samarbete, kommunikation och trygghet i en ständigt pågående process. Detta har fått ringar på vattnet i form av minskad brottslighet och en ökad trygghet för de boende. Samtidigt betonar forskare att det viktigaste uppdraget inom social hållbarhet är att erbjuda bra bostäder till rimliga priser.

Hållbarhet ur ett miljöperspektiv har varit på mångas läppar under lång tid och nu har allt fler aktörer, bland annat bostadsbolagen, fått upp ögonen även för social hållbarhet. Ett socialt hållbart samhälle innebär att delaktighet, tolerans och tillit är värden som alla ska få ta del av.

Gårdsten i Göteborg ses i dag av många som ett lyckat exempel på detta, men när man gjorde en utredning 1996 var det ett problemfyllt område där många lägenheter stod tomma.

För att komma till rätta med detta bildades bolaget Gårdstensbostäder utifrån Poseidon och Bostadsbolagets bostadsbestånd i stadsdelen. Målet var att det nya bolaget skulle arbeta så nära de boende som möjligt.

Hur ser det då ut i dag, 20 år senare? Gårdstens kurva över anmälda brott är kraftigt på väg ner – siffran har sjunkit till hälften – och om ingenting oförutsett inträffar så kommer stadsdelen att tas bort från listan över ”särskilt utsatta områden” nästa år.

Stadsdelens invånare trivs och vill bo kvar, samtidigt som Gårdsten också lockar till sig nya invånare från helt andra stadsdelar. Näringslivet har blommat upp och skapat fler arbetstillfällen – för tjugo år sedan hade åtta företag sin verksamhet här, i dag är det femtio.

Modell som inspirerar

Den framgångsrika strategin i Gårdsten har kommit att kallas ”Gårdstensmodellen”. Den innefattar bland annat trygghetsvärdar, att skapa arbetstillfällen och att göra en varsam renovering för att hålla kostnaderna nere, så att hyrorna kan hållas på en låg nivå.

– Tillsammans med våra huschefer har vi ständiga dialogmöten med de boende och det kan vara upp till 40 personer på ett möte. Beslutsvägarna ska vara korta och besluten tas så nära de boende som möjligt. Detta är en av flera nycklar till framgången, säger Michael Pirosanto, som är vd för Gårdstensbostäder.

Man har även en nära dialog med polisen, som bland annat arbetar tillsammans med Gårdstensbostäders trygghetsvärdar för att skapa trygghet och förebygga brott.

Polisen gör också kallad ”hot-spot-patrullering”, som innebär att en polispatrull dyker upp för ett kort men synligt besök innan den åker vidare till nästa område. Även kameraövervakningen har utökats i Gårdsten, en kostnad som Gårdstensbostäder står för.

Ulf Merlander är polischef i nordöstra Göteborg:

– Vår prognos pekar på att vi i år kommer att ha mellan 2 000 och 3 000 färre brott jämfört med 2017 i vårt lokalpolisområde där Gårdsten ingår.

Gårdsten har blivit en lugnare stadsdel de senaste decennierna
Gårdsten har blivit en lugnare stadsdel de senaste decennierna. Brottsstatistiken har sjunkit kraftigt nedåt.Foto: Björn Larsson Rosvall

Boende sitter i styrelsen

En annan nyckel är trygghetsgruppen i Gårdsten, vars uppgift är att samverka med medborgarna, ha dialog med hyresgäster om hur området kan utvecklas och att anordna sociala aktiviteter. Trygghetsgruppen startades 2002 och är tillgänglig en stor del av dygnet, årets alla dagar.

Att Bostadsbolaget sitter ”mitt i byn” är också en fördel. Om man som boende har ett problem kan man bara stiga över tröskeln och genast få någon att diskutera med för att hitta en lösning.

– Vi har 30 anställda inom Gårdstensbostäder, men dessa kan inte ensamma utveckla stadsdelen, utan man måste inkludera de boende i processen. Alla i vår styrelse bor i Gårdsten och är med och hjälper till, säger Michael Pirosanto.

En av dem är Tersah Kader Faraj, 24 år. Hon är född och uppvuxen i Gårdsten och arbetar nu i Coloramabutiken i området. Sedan juni i år sitter hon med i styrelsen för Gårdstensbostäder. Hennes första styrelsemöte var både spännande och lite nervöst. Hon imponerades av att alla i styrelsen var så engagerade i bostadsområdet och hade så många bra idéer på hur man kan förbättra Gårdsten ytterligare.

Tersah Kader Faraj har ganska klart för sig vad hon vill åstadkomma under sin period i styrelsen:

– Jag vill vara en röst för de unga i Gårdsten, de frågor och idéer de har för ungdomarna är ju vår framtid. Jag vill också jobba för integration och blandade folkgrupper, men även en blandform av bostäder som bostadsrätter, villor och hyreslägenheter i samma område. Jag önskar att alla kunde bo i harmoni med varandra.

Hon har sett hur Gårdsten har förändrats med många nya byggnader och att det blivit en helt annan stämning mot tidigare, även om Gårdstens positiva utveckling redan var på gång i mitten av 90-talet då Tersah föddes.

– Det är så kul att människor och företag vill satsa på Gårdsten och att många vill flytta hit. Det känns så positivt att man bor i ett fint område. Jag har aldrig känt mig otrygg i Gårdsten men som kvinna måste man alltid vara lite vaksam, oberoende av var man går, speciellt då sena kvällar.

Trångboddheten ökar i takt med att Gårdsten växer, men det byggs också nytt
Trångboddheten ökar i takt med att Gårdsten växer, men det byggs också nytt.Foto: Björn Larsson Rosvall

Blandad bebyggelse

Bebyggelsen i Gårdsten, med en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och småhus, planeras med tanke på att de boende ska kunna stanna i området livet ut. Från att över 800 lägenheter stod tomma år 1997 står i dag folk på kö för att få bo i området. Totalt planeras 1 500 nya bostäder fram till 2025, varav ungefär 200 redan är klara.

– Det finns cirka 150 lägenheter för seniorer och det innefattar även aktivitetslokaler. Det är alltid full aktivitet i de här lokalerna, säger Michael Pirosanto.

Seniorboende med hiss ska byggas och är något som uppskattas av den äldre generationen där några bor i 70-talshusen utan hiss. På så sätt kan de bo kvar i Gårdsten. Generationsboende som består av fyra våningar med tvårumslägenheter i övre plan kommer att byggas med tanken att familjen ska kunna ha morfar eller farmor i en mindre lägenhet på tryggt avstånd för att kunna hjälpa till eller för umgänge.

Gårdstensbostäder vill få hyresgästerna att sopsortera rätt
Gårdstensbostäder vill få hyresgästerna att sopsortera rätt.Foto: Gårdstensbostäder

Rättvisetänk

Gårdsten har alltså tagit social hållbarhet på allvar men hur ser det ut i andra bostadsbolag? Hur långt har man kommit, så det inte bara är flummiga visioner utan också konkreta åtgärder?

Nazem Tahvilzadeh är forskare vid Urbana och regionala studier på KTH. Hans forskning handlar bland annat om medborgardeltagande och hållbar utveckling inom stadsutveckling.

– Social hållbarhet är en etikett som sätts på väldigt många olika verksamheter. Det är visserligen beundransvärt att bostadsbolagen agerar arbetsförmedling, organiserar läxhjälp, motverkar otrygghet och förbättrar närmiljön. Det viktigaste uppdraget är dock att tillhandahålla bra bostäder till rimliga priser.

Social hållbarhet kan stå för olika innehåll beroende på vem som uttalar sig. Generellt handlar det kanske om att göra situationen bättre för alla människor.

– Det finns ett rättvisetänk, en ojämlikhet i samhället som behöver lösas och social hållbarhet används för att rubricera sådan verksamhet. Det kan innefatta mycket, som att verka för integration mellan svenskar och nyanlända. Det kan också innebära att försöka minska arbetslösheten i området eller förbättra utbildningsmöjligheterna.

Nazem Tahvilzadeh understryker dock att kommunala bostadsbolag alltid haft ett socialt syfte: att tillhandahålla bostäder till alla på bostadsmarknaden.

– Det är den viktigaste sociala roll de har i vårt samhälle. Om bolagen misslyckas med kärnuppdraget blir det också svårt att förverkliga andra sociala mål.

Minskad brottslighet, fler som får arbete och en ökande inflyttning är några av Gårdstens framgångar de senaste 20 åren
Minskad brottslighet, fler som får arbete och en ökande inflyttning är några av Gårdstens framgångar de senaste 20 åren. Men stadsdelen tyngs fortfarande av bland annat segregation, lågt valdeltagande och många elever som inte får godkända betyg.Foto: Biketommy/Wikimedia commons

”Renovräkningar”

I dag är många av landets miljonprogramområden i stort behov av upprustning. Nazem Tahvilzadeh är kritisk till hur den här pågående renoveringensprocessen går till:

– När bostäderna ska renoveras säljer allmännyttan dem till privata värdar eller så höjer man hyrorna – eller så gör man båda dessa saker. De privata värdarna vill maximera vinsten i verksamheten genom att minimera underhållet. De offentliga värdarna börjar bete sig på ett liknande sätt, säger han och fortsätter:

– När de kommunala värdarna höjer hyrorna känner de som bor där otrygghet. ”Renovräkningar” är ett allt vanligare fenomen, en pågående social katastrof i samhället enligt våra ledande bostadsforskare.

Branschorganisationen Sabo, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, lyfter gärna fram sitt sociala hållbarhetsarbete.

– De borde anstränga sig för att också förstärka allmännyttans grundsyfte, att tillhandahålla bostäder till rimliga priser som stärker de boendes livsmöjligheter. De är också starka aktörer i samhället och skulle, om de ville, kunna påverka och göra skillnad för människor, säger Nazem Tahvilzadeh.

– Att fråga folk hur de upplever sitt område kan vara ett sätt att mäta om det blivit en bättre social miljö – inte mäta efter hur marknadsvärdet på fastigheterna ökar. Sedan kan man komplettera med kvalitativa undersökningar som djupintervjuer. Hela den svenska välfärdsmodellen handlar om att skapa social hållbarhet, avslutar han.

Alla håller inte med

Gårdstensmodellen har lyfts fram av politiker, ledarskribenter, bostadsföretag och Gårdstensbor som en framgångssaga. Men det finns också kritiska röster. Nyligen gjorde tidningen Hem och hyra en granskning av utvecklingen under rubriken Experiment Gårdsten. Här beskrivs Gårdstensbostäders bostadsområde som ett ”levande laboratorium” som kostat en halv miljard till en nytta som är svår att bevisa.
I granskningen intervjuar Hem och hyra flera boende i området som får ge sin syn på Gårdsten. Området har blivit bättre på många sätt, tycker de, men Gårdstensbostäder får också kritik
”Gårdstensbostäders trygghetsvärdar tycker jag inte att man hör och ser speciellt mycket av ute i området. Att det blivit lugnare på senaste tiden beror mest på att man låst in 5–10 personer. (…) Det finns en intressekonflikt i Gårdstensbostäders arbete, jobbar de för sitt varumärke eller för dem som bor här?” frågar sig en av de boende.
En annan är nöjd med trygghetsvärdarna, men säger att Gårdstensbostäder är hårda mot sina hyresgäster: ”De kan knacka på hos dig och säga: ’Hur många bor här, kan alla som finns i lägenheten visa legitimation? Det är oacceptabelt.’”
Nyheten om Gårdstensbostäders legitimationskrav har sedan dess lyfts av flera medier. Anna-Carin Lundblad, uthyrningsansvarig på Gårdstensbostäder, säger till Hem och hyra att det inte är något vanligt förfarande, men att det görs ibland. Det är en trygghetsfråga för personal och hyresgäster, säger hon.
– Vi diskuterar hela tiden vårt arbetssätt och i det här fallet har vi tagit det här beslutet.
Maja Andersson