Krönikor

Grönt kakel håller för det mesta

Kakel har hamnat på den politiska dagordningen. Säg den ledande politiker som inte verbalt meddelat att hen avser att köra ända in i kaklet för att Sverige ska få en regering. Kakel finner man vanligen i badrum, kök eller simhallar. Ibland som dekoration. Men främst för att kakel är lätt att torka av om det blir smutsigt, kladdigt eller på annat sätt nersmetat. Att eventuell blodvite, som uppstår om skalle möter kakel, går att tvätta bort är ett rimligt antagande. Frågan är emellertid om det går att hålla rent om någon av alla dem som säger sig vara villiga att köra rakt in i kaklet har brun smuts med sig.

Ulf Kristersson meddelade, på presskonferensen efter senaste talmansrundan, att han har respekt för att Sverige behöver en regering. Det är fint när vuxna män i rummen visar sådan respekt. Jag antar att partiledare, som ju är vuxna i det rum där kaklet befinner sig, har respekt också för kaklet. Så att det inte blir nerkladdat.

Partiledare av den typ som Jimmie Åkesson utgör bör i möjligaste mån undvika personlig kontakt med kaklet. Användningen av kakel spred sig nämligen från Babylon via de muslimska kulturerna till Europa. Kanske vill också Ebba Busch Thor befinna sig på behörigt avstånd.

Vad som menas med att ”köra ända in i kaklet” är nog, trots allt, ganska oklart. Oavsett vilket är dock en rimlig fråga att ställa om detta stackars kakel håller, det är ju trots allt bara glaserade lerplattor, numera ofta av tämligen simpel kvalitet. Är den ledande politiker som ”kör rakt in i kaklet” väldigt tjockskallig kan säkert kaklet krossas.

Vill man som politiker ge intryck av verklig kämpaglöd ska man dock inte välja att köra rakt in i kaklet utan rakt in i klinkern. Det visar på betydligt större vilja eftersom klinker är betydligt hårdare än kakel. Klinker är en bränd keramisk platta av stengods eller flintgods, medan kakel är lergodsplattor med betydligt mindre täthet.

Ett av de mer berömda kaklen i Stockholm fanns för övrigt i Gröna gången på Slussen i Stockholm. Denna är numera riven eftersom Slussen håller på att byggas om sedan politikerna efter lång tid lyckades köra rakt in i kaklet därstädes. Det intressanta med det gröna kaklet var att det var hållbart – inget byte behövde ske på 85 år. Det var av sådan unik kvalitet att det inte bara tålde frost, vilket i princip inte kakel gör, utan också var extremt lätt att göra rent. Det hade kunnat hålla 85 år till om så hade varit. Detta sagt om det som är grönt.

Nytt kakel var för övrigt på väg att inlemmas i det nya Nobelhus som Miljöpartiet lyckades få stopp på när de gjorde upp med de borgerliga i Stockholm. Moderaterna lyckades, till Socialdemokraternas sorg, inte köra rakt in i kaklet för att få till det där vedervärdiga schabraket.

När detta skrivs har regeringsfrågan inte nått kaklet. De flesta tycks ha slagit i huvudet redan när halva bassänglängden är kvar. Och Alliansen bör akta sig för att nå kaklet samtidigt. Det tål, som sagt, vanligen inte frost.

Det går bra för de gröna i Tyskland.

Det går bra för de bruna i Tyskland.