Radar · Nyheter

Arbetsgivarna har nyckeln till utbrändas mående

Arbetsgivarna behöver involveras mer för att hjälpa människor som är drabbade av psykisk ohälsa enligt forskningsprojektet Prima.

Antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa har efter flera års dramatisk ökning nu börjat plana ut. Detta efter flera satsningar från SKL och regeringen. För att minska fallen och förkorta sjukskrivningarna krävs nu ett större involverande av arbetsgivarna, menar stressforskaren Lisa Björk.

Det har talats om en ”epidemi”. Antalet personer som blivit sjukskrivna som följd av psykisk ohälsa mer är dubblerades på bara fem år i Sverige, från omkring 30 000 till cirka 70 000 mellan 2010 och 2015, visar siffror som Lisa Björk från institutionen för stressmedicin på Västra Götalandsregionen redovisade på ett lunchseminarium på Göteborgs universitet i samarbete med Folkuniversitetet.

Den absoluta merparten av dessa gäller ångest, depression och stressrelaterade diagnoser, såsom utmattningssyndrom. Men nu skönjs ett trendbrott.

– Just nu har det planat ut lite som följd av en toksatsning från regeringen och SKL för att vända den här utvecklingen, beskriver Lisa Björk.

För 2018 satsade regeringen och SKL sammanlagt 1,4 miljarder i särskilda satsningar mot psykisk ohälsa. Förutom ett oerhört lidande bland dem som drabbas är den här utvecklingen förknippad med extrema samhällskostnader, jämfört med andra anledningar till sjukskrivning.

Det handlar både om kostnader för sjukvård och sjukpenning i direkta kostnader, men det blir även stora indirekta kostnader när människor inte kan gå till arbetet eller exempelvis inte kan ta hand om sina barn. Kvinnor i vård- och omsorgsyrken är särskilt hårt drabbade, visar statistiken.

Utvärderingar av de insatser som primärvården hittills genomförts för att hjälpa dem som drabbats visar att de inte lyckats nå målen i fråga om antalet personer som mår bättre och kan återgå i arbete.

Fokus har tidigare legat på att ge patienterna tillgång till KBT-terapi. Ett undantag är Skåne där landstinget gjort det möjligt för patienter att själva välja terapeut, inklusive privata psykologmottagningar, utan att det kostar mer för patienten än att gå till en offentlig vårdgivare.

– Vid en skattefinansierad taxa kommer även patienter som inte är så välbeställda. I dag får de behandling som tidigare enbart välbeställda personer fick. Vilket i sin tur gör att spring på vårdcentralen minskar, tablettintaget minskar, såsom insomningstabletter och antidepressiva. Personer återgår snabbare till arbete, beskriver Jonas Claesson, psykolog verksam i Helsingborg.

Han tror att Skåneregionens lösning fått bättre siffror än riksgenomsnittet för att patienterna slipper vänta på att få träffa en psykolog.

Vårdcentralerna har inte sällan långa väntetider för att få träffa psykolog och tidiga insatser har visat sig vara centralt för stressrelaterade diagnoser. Om patienter redan varit sjukskrivna en tid innan de får hjälp, kan det innebära långa sjukdomsförlopp.

Projektet i Skåneregionen har inte bara sparat många människor mycket lidande utan har även besparat samhället mycket pengar. Enligt den Hälsoekonomiska utvärderingen av projektet i Skåne är värdet av varje patient som går i KBT-terapi är 62 000 kronor på tre år i minskande kostnader för samhället.

– Det innebär en besparing minst 5 gånger pengarna, förklarar Ulf Hallgårde, en av hjärnorna bakom systemet i Region Skåne, numera pensionär.

På senare tid har flera privata digitala vårdcentraler kommit in på marknaden som marknadsför en direkt tillgång till psykologer via videosamtal. Dessa finns dock inte med i de utvärderingar som gjorts.

Lisa Björk menar nu att för att sjuktalen ska gå ner ytterligare behöver arbetsgivarna kopplas in mycket tydligare. Av denna anledning har en ny yrkesroll kopplats in på vårdcentralerna, kallade rehabkoordinatorer. Dessa ska ha kontakt med arbetsgivarna som från den 1 juli i år är ålagda att ta fram en så kallad rehabiliteringplan för anställda som drabbats av stressrelaterade sjukdomar.

– Man kan inte bara jobba med individen. Det handlar också om att förändra arbetsmiljön och arbetsuppgifterna – att dra ner och anpassa, säger Lisa Björk som leder forskningsprojeket Prima som fokuserar på detta.

Lisa menar att primärvården hittills inte varit särskilt bra på återkopplingen till arbetsgivaren och denna nya funktion har på en del håll haft svårt att inleda sitt arbete, inte minst eftersom vårdcentralerna själva är belastade av hård arbetsbelastning och stress.

– Meningen är att rehabkoordinatorernas arbete inte ska belasta läkarna någonting mer, för de har inte tid för något annat idag, säger hon.

Fakta

Arbetsgivare kan leta efter dessa signaler – då är det dags att dra i bromsen:
• På arbetsplatsen: arbetet som utförs är av lägre kvalitet och levereras senare än vanligt. Det förekommer fler konflikter och kränkningar, ökad sjukfrånvaro eller arbetsplatsolyckor.
• Hos individen: värk, sömnbesvär, magont, bristande motivation, nedstämdhet, irritation, koncentrationssvårigheter.