Nyligen hölls ett möte vid FN-högkvarteret i New York där en lång rad experter diskuterade hur det globala livsmedelssystemet måste förändras för att komma tillrätta med att så många lider brist på mat, medan andra äter för mycket onyttig föda.

Enligt en ny FN-rapport gick 821 miljoner människor hungriga i världen under förra året, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Samtidigt visar det sig att andelen som är drabbade av fetma i världen har ökat mycket snabbt på senare år – från 11,7 procent 2012 till 13,2 procent 2016. Det innebär att fler än var åttonde vuxen i dag är drabbad. Värst är problemen i Nordamerika, men även i stora delar av Afrika och Asien blir allt fler människor överviktiga eller drabbas av fetma.

Deltagare vid forumet underströk behoven av att bekämpa både under- och övervikten och påpekade att båda dessa fenomen hänger samman med brist på nyttig mat.

– Det handlar inte bara om vad maten innehåller, utan om diskussionen kring maten. Det finns fler än ett sätt att ha en dålig kost, sade David Katz, som är chef för Yale- -universitetets center för preventionsforskning.

Vad är nyttig mat?

Många deltagare konstaterade samtidigt att det saknas faktabaserad konsensus kring vad nyttig mat från ett hållbart livsmedelssystem innebär.

– Utan målsättningar som man kan samlas kring för gemensamma åtgärder, och utan mekanismer som gör det möjligt att bevaka utvecklingen, blir det mycket svårt att uppnå storskaliga systemförändringar, sa Gunhild Stordalen, som grundat Norgebaserade stiftelsen Eat, som arbetar för hållbara lösningar på globala mat-, klimat- och hälsoproblem.

Den åsikten delas av David Katz:

– Det går inte att nå fram om man inte kan komma överens om vart man ska. Vi måste samlas runt ett antal grundläggande sanningar.

En av dessa grundläggande saker uppges vara behovet av att helt omforma de globala mat- och jordbrukssystemen.

Storkonsument av socker

Problemen med onyttig mat har fått större uppmärksamhet, men trots det har konsumtionen av osund processad mat och socker bara ökat. Enligt organisationen Barilla Centre for Food and Nutrition ligger sockerkonsumtionen i USA högst i en jämförelse mellan 34 länder.

Genomsnittsamerikanen konsumerar 126 gram socker om dagen, vilket är dubbelt så mycket som den rekommenderade maxkonsumtionen enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Överkonsumtionen leder inte bara till ökande problem med övervikt och fetma, utan också till att allt fler drabbas av hjärtproblem och diabetes. Samma studie visar också att konsumtionen av kött och mättade fetter i USA är bland de högsta i världen, vilket inte bara är onyttigt utan dessutom driver på klimatförändringarna.

Siffror från FN:s universitet visar att boskapsproduktionen står bakom nästan 15 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Kött- och mejeribranschen är på väg att överta fossilindustrins roll som den enskilt största bidragsgivaren till klimatförändringarna.

Samtidigt har alternativ till kött blivit allt vanligare i många länder och nyligen fick två amerikanska företag som tillverkar veganska produkter motta en utmärkelse från FN:s miljöprogram, Unep.

– Matprodukter som är hållbara har både börjat se bättre ut och smaka bättre, vilket inte alltid var fallet tidigare. Och när människo r får smak för bättre lösningar så kommer de också att börja kräva en bättre framtid, sa Gunhild Stordalen.

Konsekvenserna av en dålig diet slår även mot många matproducenter. Trots att kvinnor står bakom en stor del av jordbruken i Afrika lider de ofta brist på bra utsäde och viktig utrustning, samtidigt som de också måste ta hand om sina familjer.

Bristen på jämställdhet leder bland annat till att många familjer tvingas äta mindre näringsrik mat, vilket gör att många barn drabbas av hämmad tillväxt.

Flera deltagare vid mötet lyfte fram behovet av att stärka de kvinnliga bönderna.

Undernäringen minskade

Raj Patel, professor vid Texas universitet, lyfte fram ett exempel från Malawi, ett land där över hälften av barnen lider av kronisk undernäring. Men i en by i norra Malawi genomfördes en satsning som visade sig få mycket stora resultat.

Inom projektet satsade man på en diversifiering av de grödor som odlades, samtidigt som både män och kvinnor deltog i allt arbete gemensamt – även när det gällde matlagning och omvårdnad av barnen. Detta ledde till ett mycket mer jämställt jordbruk – men också till att undernäringen bland barnen minskade drastiskt.

– Vi måste värdesätta det arbete som kvinnor utför, slog Raj Patel fast.

Gunhild Stordalen säger att alla måste engageras i arbetet för att skapa ett sundare livsmedelssystem.

– Förhållandena kräver nya och gemensamma åtgärder. Det är dags att begrava det gamla uttrycket ”ju fler kockar desto sämre soppa”, eftersom alla måste engageras för att tjäna planeten och mänskligheten i arbetet för en bättre framtid.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Hans utspel avslöjas av brittiska The Guardian, som i sin tur hänvisar till en videokonferens med bland andra Mary Robinson som varit FN.s speciella sändebud i klimatfrågor.

Den digitala sammankomsten hölls den 21 november, och al-Jabers utspel gjordes sedan Robinson sagt att världen är i en ”absolut kris som skadar kvinnor och barn mer än några andra”, och att detta beror på att ”vi ännu inte har fastslagit en utfasning av fossila bränslen”.

”Alarmistisk diskussion”

al-Jaber upprördes över kommentaren:

– Jag sade ja till att delta i detta möte för att ha en nykter och mogen konversation. Jag tänker inte delta i en diskussion som är alarmistisk.

Han fortsatte:

– Det finns ingen forskning där ute, det finns inga scenarier där ute, som säger att en utfasning av fossila bränslen är det som gör att vi uppnår 1,5 grader.

Hänvisningen var till målet att försöka sätta en gräns för den globala uppvärmningen på 1,5 grader.

Framtida investeringar ifrågasatta

Robinson, som också varit Irlands första kvinnliga president, ifrågasatte al-Jaber ytterligare och nämnde medierapportering om att al-Jabers oljebolag investerar i framtida fossila bränsleanvändning.

– Snälla, hjälp mig och visa på en färdplan för en utfasning av fossila bränslen som tillåter hållbar socioekonomisk utveckling, svarade en irriterad al-Jaber.

– Om det inte är så att du föra tillbaka världen in i grottorna, lade han till.

Det nödvändiga målet med en gräns för temperaturhöjning är fastslaget inom forskningssamfundet, konstaterar The Guardian. Tidningen citerar dessutom FN:s generalsekreterare António Guterres, professor David King som är ordförande för en rådgivande forskargrupp, och Friederike Otto på Imperial College i London.

Aktionen som genomfördes på fredagsmorgonen i Stockholm ingår i en internationell kampanj riktade mot klimattoppmötet COP28 i Dubai. Genom att stå upp för vetenskapen – och använda metoder som kan ”överrösta lobbyister och starka ekonomiska intressen” – vill forskarna påminna om att klimatkatastrofen drabbar miljontals människor årligen och att utsläppen måste minska drastiskt.

Syftet är att ”larma allmänheten om att regeringen totalt ignorerar forskningsläget på bekostnad av allas rätt till en beboelig planet, våra barns rättigheter och vår framtid”.

I ett pressmeddelande konstaterar aktivisterna att dagens globala koldioxidutsläpp är 60 procent högre än då världsledarna lovade undvika ”farliga antropogena störningar av klimatsystemet” vid första klimattoppmötet 1992.

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare inom biomedicin och aktiv i Scientist rebellion.

Störst skuld och störst ansvar

Scientist rebellion framhåller även det faktum att förhandlingarna i Dubai leds av vd:n på ett oljebolag, Sultan Al Jaber:

”Detta speglar väl hur klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom.”

För Sveriges krävs enligt forskarna en utsläppsminskning på ungefär 38 procent per år om Parisavtalets mål ska kunna uppnås på ett rättvist sätt.

– Regeringens politik accelerar klimatkrisen och ökar samhällsklyftorna. De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk.

Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist rebellion beklagar att Sverige inte har nånting att komma med till förhandlingarna.

– Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder. Sverige har alla möjligheter att agera föredöme och visa vägen, regeringen har inga ursäkter, säger han.

Aktivisterna kräver därför en radikal samhällsekonomisk omställning och uppmanar fler att mobilisera för det.

– Nu är det dags att vi reser oss och agera kollektivt. Historien visar att gemensamma massprotester kan leda till omdanande samhällsförändringar. Vi kan välja en bättre framtid! säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla.