Kristina Issa är tillbaka med en ny föreställning om krigardrottningen som befriade Syrien och stora delar av Mellanöstern från romarna på 200-talet. Den 26 augusti har Queen Zenobia – ”en guldtyngd audiovisuell popexplosion” – premiär på Stora teatern i Göteborg.
Det hela började för två år sedan när Kristina Issa fick en inbjudan om att delta i en utställning i Damaskus i Syrien som skulle handla om just den legendariska drottning Zenobia.
Kristina, som själv har rötter i Syrien, valde att tacka nej till erbjudandet då, men inbjudan ledde till att ett intresse för Zenobia väcktes.
Vem var hon egentligen? Och hur kom det sig att hon, som betytt så mycket för historien, inte var mer känd?
– När jag började läsa på märkte jag att jag kände igen så mycket av Zenobias historia i andra starka kvinnors historia. Den här viljan till förändring och att skapa något nytt. Även om hon å ena sidan kanske suktade efter pengar och mark, så var hon också en kvinna som hade hela världen emot sig och blev drottning i en tid då nästan bara kungar härskade. På något sätt tilltalade den historien mig väldigt mycket. Jag kunde känna igen mig i den envisa människan, berättar Kristina Issa.
Vem Zenobia egentligen var är svårt att säga med säkerhet. Som Kristina Issa krasst konstaterar är det alltid vinnarna som skriver historien, och eftersom romarna till slut besegrade Zenobia så är det kanske framför allt deras version som lever kvar i den västerländska litteraturen.
Samtidigt finns det andra berättelser om Zenobia i Syrien där hon framställs mer som en hjälte. Det här blir särskilt tydligt i historierna om hur Zenobias liv slutade.
Enligt de syriska legenderna hade hon, precis som Cleopatra, en ring fylld med ormgift så att hon kunde dö när som helst.
När hon till slut blev tillfångatagen tog hon giftet för att inte bli av med sin heder. Men enligt den romerska versionen fängslades hon och fördes i ett triumftåg genom Rom för att sedan troligen avrättas.
Den tredje, och kanske mest historiskt korrekta, versionen berättar att hon efter tillfångatagandet frigavs och giftes bort med en romersk adelsman.
Kristina Issa menar att samtidigt som det är lätt att beundra Zenobia för att hon var en stark och modig kvinna är det också viktigt att se att hon inte var fullkomlig.
– Jag tror det är lätt att att kvinnor blir reducerade till något slags väsen i historien, antingen framställs vi som heliga jungfrur eller som galningar. Men det är viktigt att se henne som den komplexa person hon var och prata om att hon också var en härskare. Hon fick vatten över huvudet och klarade inte av den makten hon fick. För att citera Spider-Man: ”With great power comes great responibilites”, säger hon och skrattar.
Starka och modiga kvinnor som vågar utmana konventionerna går som en röd tråd genom stora delar av Kristina Issas konstnärsskap.
Hennes förra föreställning handlade om den arabiska våren och parallellt med föreställningen om Zenobia arbetar hon också med ett verk som ska ha premiär på Stadsteatern och som heter Upprorets poet. Den sistnämnda handlar om den iranska poeten och ikonen Forough Farrokhzad som utmanade föreställningen om vad det är att vara kvinna samtidigt som den iranska revolutionen och som blivit en förebild för miljontals människor.
– Den ständiga kampen för att få uttrycka sig finns hela tiden genom historien. Alla de här starka individerna hade gemensamt att de bara ville få finnas till men ständigt var tvungna att kämpa för det, säger hon med eftertryck.
Ett annat tema som genomsyrar föreställningen är den västerländska kolonialismen och vilka konsekvenser den får.
Redan på Zenobias tid var européerna beroende av mat och resurser från Mellanöstern. När Zenobia befriade Egypten ströp hon spannmålstillförseln till romarna, vilket gjorde att hon fick ett övertag.
I likhet med hur romarna kolonialiserade Mellanöstern för att få tillgång till deras produkter så utnyttjar vi än i dag dessa länder, menar Kristina Issa.
– Även om det inte längre är skrivet på kartan att länderna i Mellanöstern tillhör oss är det skrivet i våra bilar, i våra kaffemuggar och våra väskor, säger hon.
Musikaliskt innebär Queen Zenobia ett visst avsteg från det Kristina Issa har gjort tidigare. Från att ha blandat improvisationsjazz, pop och folkmusik säger hon att hon denna gång har försökt göra mer renodlad pop.
– Det är väldigt roligt att inte krångla till det utan bara få låta det vara precis det jag alltid velat göra, säger hon.
Det visuella är förstås också en viktig del av föreställningen. På promotionbilden glänser Kristina Issas ansikte i guld, och guld har en central betydelse i berättelserna om Zenobia.
– När romarna till slut tillfångatog Zenobia satte de på henne guldkedjor för att förnedra henne, berättar Kristina.
– Det var som att de ville säga: ”Du tror att du har makten – men du är tillfångatagen i din egen makt”. Guldet både tynger och stärker oss hela tiden. För mig är möjligheten att få rösta mitt guld, det är både betungande och värdefullt.
