Göteborg får center för forskning kring klimatförnekelse

Forskaren Martin Hultman möter upp på Chalmers. Han var en av de som inledningsvis tog initiativ till världens första forskarkonferens på temat, i Norrköping år 2016. Det lade grunden för ett nätverk av forskare som nu lagt grund för centret med bas på Chalmers Tekniska högskola, och de olika forskningsområdena ofta är tvärvetenskapliga, likt den forskning som Martin Hultman själv bedriver. Han har tidigare medverkat i Syre Göteborg för att ha skrivit världens första bok kring manlighet och hållbarhet – ett annat av hans forskningsområden.

Genom det nya forskningsprojektet etableras en internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED). Omkring 40 av världens främsta vetenskapliga experter på området kopplar ihop vilket ger möjlighet till bland annat internationella jämförelser. Martin Hultman beskriver några av de slutsatser nätverket redan sett.

– Den finns en historiskt koppling mellan konservativa värderingar och klimatförnekelse. Men det som har hänt på senare år är högernationalismens återtåg som har tagit större utrymme bland de röstande och i det politiska samtalet. Och de här partierna har uttryckt klimatförnekelse på sin agena, beskriver han.

Martin Hultman nämner Trumpadministrationen, brittiska UKIP och franska Front National. Men också de skandinaviska länderna har flera sådana partier där Sverigedemokraternas sticker ut i Sverige med sin misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, exemplifierar han. Varför är då kopplingen så stark?

– Klimatfrågorna verkar inte gå att inkorporera i en logik där det det egna landet och dess infödda medborgare utgör det rena och det goda, eftersom det handlar om att ändra sin livsstil då den påverkar planeten negativt, delförklarar Martin Hultman.

Därutöver finns en värld av konspirationsteorier som ofta har starkt stöd i de här grupperna och odlas i internetforumen.

Konspirationsteorier 

– Det handlar om att världen styrs av en liberal judisk elit som har hittat på klimatfrågan som en del av sin nya världsordning. Den liberala eliten använder FN och EU som arena men har samtidigt någon slags underjordiskt samarbete med muslimska terrorister och miljlörörelsen för att upprätthålla ordningen.
– Det är snurrigt, men det finns en logik i de här grupperna att vara emot den position som är etablerad. Man måste släppa allt det man själv kan för att försöka förstå det här. Det bygger på att de har sina egna nyhetskällor och befinner sig i ett universum där det här är logiskt.

Denna logik har han själv stött på alldeles nyligen. I samband med lanseringen av centret skickade Chalmers ut ett pressmeddelande där Martin Hultman medverkade. Utdrag från pressmeddelandet publicerades i bland annat i den högernationalistiska tidningen Nya Dagbladet där ordet klimatförnekelse förseddes med citationstecken.

– I bloggar har de bytt ut min titel från forskare till klimataktivist Med jättesmå medel kan en nyhet anpassas för att passa in i en världsbild.

Martin Hultman och andra på institutionen har också blivit utsatta för hot och hat som följd av nyheten. Trots det är han positiv till de erfarenheter som det har gett.

– Vi ska diskutera kunskapen med allmänheten. Det har jag gjort tidigare och det är välidigt värdefullt, så när det blir den typen av uppmärksamhet och reaktioner så är det framförallt positivt.
– Förhoppningsvis ger det oss fördjupande insikter även för oss om hur den här frågan går att kommunicera. Det lyfts fram i ljuset hur sådana här frågor omskrivs i högerextrema medier.
Om vi nu har haft den här kunskapen i 30 år och misslyckats – då kanske vi behöver tänka om även i kommunikationen.

Vilken typ av kommunikation som biter på klimatförnekare vet inte forskningen så mycket om ännu, men det finns några teorier.

"Responsförnekelse" viktigt område

– Att konfrontera genom fakta och övertyga, den vägen är i princip stängd. Det är en första insikt att komma fram till. Budskapet behöver anpassas på olika sätt, såsom att klimatomställning kan få fördelar för människor, att vi pratar om hur bra samhället skulle kunna bli.
– Ett annat sätt är koppla ihop frågor som även klimatförnekare bryr sig om. Någon som bor på östkusten och gillar att fiska, kanske behöver få veta att även fisket påverkas av klimatförändringarna. Det behöver bli konkret för många.
Martin Hultman menar dock att det viktigaste inte är att övertyga alla, inte minst eftersom att kunskap om klimatutmaningen sällan leder till en livsstil som inte påverkar klimatet. Det viktigaste är snarare att de som har mest inflytande behöver agera mer radikalt på den kunskap som finns.

– Det är en avgrund mellan hur allvarligt politikerna beskriver situationen vi står inför och de förslag som ges. Det finns inga transformativa förslag som ställer om samhället.
– Vi kallar det responsförnekelse. Man har kunskapen men responsen går åt andra hållet. Hur kan man ha kunskapen men ändå bygga ut flygplatser eller fossilgasanläggningar. Det är som att man är två personer. Det vill vill studera mer.