Med tre veckor kvar till valet är risken som störst att utländska aktörer försöker påverka valet.
En vanlig metod är smutskastning av enskilda politiker.
– Man klämmer till med något ganska saftigt som det blir svårt att hinna reda ut, säger Mikael Tofvesson från MSB.
Tycker du att migration eller Sveriges relation till Nato hör till valets viktigaste frågor? Avgör storleken på försvarsbudgeten, frågan om fri abort eller HBTQ-personers rättigheter vilket parti som får din röst?
Då gör du bäst i att granska dina källor extra noga. Det här är det här frågor där utländska, statliga aktörer sedan flera år försöker påverka den svenska opinionen, enligt Myndigheten för samhällsberedskap (MSB).
– Sedan 2015 har vi kunnat se att främmande makt bedriver påverkan mot Sverige och det spelar så klart in i valet, säger Mikael Tofvesson, biträdande avdelningschef på MSB:s operativa avdelning, men tillägger:
– Vi ser just nu ingen specifik och samordnad kampanj riktad mot valet.
Kritisk tid
De tre veckor som föregår valdagen ser dock MSB som kritiska. Nu är risken som störst för riktade påverkansförsök, inte minst när det gäller smutskastning av enskilda politiker eller andra makthavare. Syftet är att på ett mer direkt sätt påverka valresultatet.
– Det här har vi sett i många andra länder och metoden är ofta effektiv. Med kort tid kvar till valet blir det svårt att hinna få rättsida på en historia och reda ut vad som är sant, säger Mikael Tofvesson.
Även Säpo ser en sådan risk.
– Vi tittar på andra länder och hur det har sett ut där. Det vi vet är att intresset från en statlig aktör att agera i samband med val har funnits där. Det är något vi följer och vi bedömer att det kan inträffa, säger Susanna Trehörning, Säpos kommenderingschef för valet.
Starka känslor
Den form av påverkan som enligt MSB sedan tidigare pågår i Sverige syftar till att långsamt försöka förändra människors uppfattningar i specifika frågor.
– Just att frågorna väcker starka känslor gör dem intressanta i en påverkanskampanj. Man försöker förstärka negativa bilder. Om det handlar om till exempel migration så lyftar man fram social oro, brottslighet och våld, säger han.
Björn Palmertz, senior analytiker på Försvarshögskolan, ger en liknande bild av hur påvekan fungerar.
– Man försöker så i bördig jord och putta opinionen i olika riktningar i frågor där det finns motsättningar i samhället. Just nu gäller det brott och straff, migration och andra breda samhällsfrågor som väcker starka känslor, säger Mikael Tofvesson.
"Främmande makt"
I första hand är det Ryssland som bedriver påverkan mot Sverige.
– Men det handlar inte bara om Ryssland, utan även om vissa inhemska grupper, främst på den yttersta högerkanten, som med hjälp av nätet försöker påverka debatten, säger Björn Palmertz.
Enligt Mikael Tofvesson ägnar sig även islamistiska organisationer åt påverkan riktad mot Sverige. Som exempel tar han gruppen Hisp ut-Tahir som har uppmanat muslimer i Sverige att avstå från att rösta.
– Om man kan förmå folk att inte använda sina demokratiska rättigheter så är det naturligtvis inte bra. Det skapar obalans i samhället, säger han.
