Radar · Nyheter

Strandsnäcka ger viktig ledtråd

GÖTEBORGS UNIVERSITET |Forskare har kommit fram till att strandsnäckorna längs Bohusläns kust har paketerade gener.

Strandsnäckor har helt olika genuppsättningar – trots att de bara lever några meter ifrån varandra.
Forskare har nu hittat genetiska kit, vilket är en viktig upptäckt för arters möjlighet att överleva i en tid av klimatförändringar.

Strandsnäckor kan leva i spridda miljöer. I Bohuslän på västkusten lever snäckorna helt olika längs samma strand. På klipporna sitter snäckor som är små och lätta, men har en stor fot för att hålla sig kvar när stora vågor slår mot dem. Strax intill finns snäckor inne i vikar på stenar där krabban är den naturliga fienden – därför har dessa snäckor i stället ett tjockt skal.
– Det kan röra sig om bara några meter ifrån varandra, ändå ser de helt olika ut men är av samma art, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet.

Genpaket

Forskare från Göteborg har studerat snäckorna tillsammans med forskare från universitetet i Sheffield.
Med hjälp av nya metoder fann de ett fåtal genetiska kit, de flesta generna var samlade på ett fåtal ställen, hos strandsnäckorna. Snäckorna har utvecklat dessa för att snabbt kunna anpassa sig till en specifik strandmiljö.

Tänkt dig liknelsen att du ska vandra i fjällen och går till flera olika affärer för att handla tält, vattenflaska, stormkök, kläder och så vidare. Med det här genpaketet behöver du bara gå till en enda affär och få ett kit med allt du behöver för vandringen. Snäckorna tar ett paket och väljer det som passar bäst för miljön, säger Kerstin Johannesson.

Världen förändras

Fortfarande kvartstår gåtan om när dessa genpaket uppstod men hypotesen är att de är ganska gamla.
Genom snäckorna hoppas forskarna kunna öka förståelsen kring hur vissa arter snabbt kan skifta från en miljö till en annan.

– Det är speciellt intressant nu när vi vet att världen förändras med klimatförändringar och andra orsaker. Det kan ge en positiv vibration när vi annars är deppiga över att världen tappar arter, säger Kerstin Johannesson.