Var femte kulturlämning har skador från skogsmaskiner, visar en ny inventering från Skogsstyrelsen. Fler historiska lämningar har dessutom förstörts jämfört med en undersökning för två år sedan – trots att skogsbruket säger att frågan tas på allvar.
– Det känns som att vända en oljetanker, säger inventeringsledare AnnKristin Unander på Skogsstyrelsen.
När skogsbruket avverkar skog eller bereder mark kör de tunga maskinerna ibland över gamla kultur- och fornlämningar och lämnar bestående skador.
Med kulturlämningar menas bland annat husgrunder, hålbottnar, kolgropar eller gårdsplaner. De har ett svagare skydd än fornlämningarna, som kan bestå av gravar, fånggropssystem eller stenåldersboplatser.
Skogsstyrelsen gör varje år en inventering av hur skogsbruket röjt i skog och mark baserat på ett slumpvist urval.
Varje år kommer omkring 40 000 avverkningsanmälningar in och sedan undersöker Skogsstyrelsen hur många kulturlämningar som kan finnas bland dem. I slutändan återstår 500 framlottade platser som personal åker ut och undersöker. Man tittar endast på kända kulturlämningar som finns dokumenterade.
– Skadorna uppkommer framför allt med markberedningsmaskiner. Maskinerna väger många ton, det räcker att man kör över något så att det trycks till, säger inventeringsledare AnnKristin Unander på Skogsstyrelsen.
Skadorna ökade
Under en inventering tittar personalen på avverkningar som gjorts för tre år sedan. Och 2017 års undersökning visar att en femtedel av de historiska lämningarna har skador, vilket är en ökning jämfört med inventeringen 2016 då 16 procent hade skador. Året dessförinnan var andelen något över 20 procent och Skogsstyrelsen hade trott på en nedåtgående trend.
– Det kan man tycka är lite märkligt, för vi har jobbat intensivt med skogsbruket för att komma till rätta med det här. Skogsbruket ser att det inte fungerar bra, säger AnnKristin Unander.
Andelen förstörda lämningar ökar efter stora stormar och en förklaring är de körskador som uppkom efter att virke körts ut efter stormen Hilde 2013.
Ytterligare en förklaring är att några år brukar gå mellan att skogen avverkats och markberedning görs inför att plantera nya träd.
– Då har det ofta hänt att beslut från länsstyrelsen för fornlämningar har försvunnit. De sitter i någon pärm och det får den som ska markbereda inte reda på, säger Unander.
TT: Tar inte skogsbruket frågan på allvar?
– Jag tycker nog att de tar frågan på allvar men det känns som att vända en oljetanker.
"En lucka i historien"
Vissa av fornlämningarna kan vara från 5 000 år före Kristus. Ändå kommer företagen ofta lindrigt undan, få straffas och ärendena prioriteras ned, upplever AnnKristin Unander. Hon förklarar varför kulturlämningarna är viktiga.
– Vi är mycket måna om att bevara slott och herresäten och rikedomen som byggt upp dem. Men det börjar där ute där man gjorde kol. Kolen användes för att få fram malm och sedan järn. Det blir en lucka historien om kolbottnarna inte finns kvar.
På branschorganisationen LRF Skog, som företräder Sveriges fyra skogsägarföreningar, säger man att skadorna är oacceptabla och att de riktlinjer som skogsbruket tagit fram måste följas. I övrigt vill de inte kommentera frågan.
Linda Eriksson, skogsdirektör för branschorganisationen Skogsindustrierna, säger att under flera år har avverkningsskador varit något som diskuterats flitigt inom branschen. Det har lett till gemensamma riktlinjer och målbilder för hur arbetet ska bedrivas.
– Man får ha respekt för att de tar tid att implementera. Men man tycker inte att det ska ta så lång tid. Men det är många som ska utbildas. Och sådana utbildningsinsatser tar ju tid.
Hon nämner digitalisering och laserskanning av mark som en metod som gör att skogsbruket kan skärpa sig.
– Väljer man att fokusera på den här frågan så tror jag att det vänder.
