Men det resonemanget underkänner visselblåsaren och läkaren Karl-Henrik Grinnemo.

– Detta är enbart ett led i Karolinska Institutets trakasserier mot oss som upptäckte den största medicinska katastrofen i modern tid, säger han till TT.

I centrum står forskningen kring de konstgjorda luftstrupar som opererades in på tre patienter på Karolinska universitetssjukhuset, forskning som leddes av kirurgen Paolo Macchiarini. I dag är samtliga patienter döda.

– När det gäller den här typen av forskning är det patienterna man först och främst tänker på. Att de inte ska komma till skada, men här ser vi att de gjort just det, säger Ole Petter Ottersen.

Han rekryterades när den förra rektorn Anders Hamsten tvingades avgå sedan skandalen var ett faktum. Hamsten var också den som 2015 lade ner den förra utredningen, en utredning som öppnades på nytt strax efter att Hamsten avgått.

Visselblåsare fälls

Enligt Ole Petter Ottersen råder det inga tvivel om att det förekommit forskningsfusk, eller oredlighet i forskning som det egentligen heter. Sammanlagt har institutet granskat 43 författare till sex vetenskapliga artiklar i olika tidskrifter, inklusive The Lancet. Sju av dessa fälls för oredlighet i forskning, medan 31 anses vara ”klandervärda” och fem frias helt.

Tre av författarna, var av en fälls för oredlighet och två anses klandervärda, var bland de så kallade visselblåsarna som 2014 slog larm och anmälde Paolo Macchiarini för forskningsfusk.

– De ska ha all heder för att de tog upp detta. Men samtidigt, om man står med på en artikel så är man ansvarig för vad som står i artikeln, säger Ole Petter Ottersen.

Tystat allt

Detta avfärdar Karl-Henrik Grinnemo, som i dag är verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– När man undertecknar en artikel är det med den kännedom man har där och då. Men det var vi själva som upptäckte att det inte stämde, drog tillbaka våra namn och markerade att saken skulle utredas.

Karl-Henrik Grinnemo ser att fällningen kan få allvarliga konsekvenser för hela forskarsamhället:

– Kommer någon någonsin att visselblåsa igen vid oredlighet i forskning? Det kommer aldrig att ske. Man har effektivt tystat ned all form av visselblåseri i forskning. Det blir fullkomligt patientosäkert, säger han och hoppas att Centrala etikprövningsnämnden tar tillbaka ärendet och underkänner KI:s utredning.

Välkomnar beslut

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, välkomnar KI:s beslut.

– Det är bra att man nu har kommit till ett beslut i den här härvan och att KI har hanterat det här i enlighet med det regelverk som föreligger, säger hon till TT.

Ministern anser att det är bra att KI har gjort en tydlig markering i det aktuella fallet.

– Vi måste ju göra allt för att återskapa förtroendet för forskningen och för att se att man följer de regler vi har och visa att forskningsfusk är helt oacceptabelt.

Lena Berke, ordförande för expertgruppen på Centrala etikprövningsnämnden, har inte läst beslutet från KI, men säger att det inte var en självklarhet att KI skulle komma fram till att fälla.

– Vi ansåg ju att det förelåg oegentligheter i det här fallet, men det har hänt tidigare att universiteten inte delar vår bedömning, säger Lena Berke.

Hon anser att det finns problematiska aspekter med dagens system, där forskare är måna om att få vara en del av de rapporter som publiceras, trots att man inte alltid är helt införstådd med hur forskningen har gått till.

Rati Kupatadze, från Georgien, har i tio månader arbetat som bud för företag i Stockholm, skriver Forte i ett pressmeddelande.

– Liksom de flesta av mina kollegor så ser jag det här som ett tillfälligt jobb. Jag är utbildad arkitekt men det är svårt att som ny i Sverige få in en fot på arbetsmarknaden. Så nu pluggar jag Svenska för invandrare vid sidan om. Drömmen är att jobba som arkitekt även i Sverige, säger han.

Han är en av 17 plattformsarbetare som under två månader tagit foton under sina arbetsdagar och sedan i grupp diskuterat hur ögonblicken relaterar till deras hälsa.

Resultaten från Gig-health-projektets fotostudie har samlats i boken Bra och dåligt med plattformsarbete, som innehåller ett urval av arbetarnas foton med kommentarer.

– Men jag försöker se det ljusa i jobbet också. Det är ändå flexibelt och lätt att få. Fast det finns mycket som kunde bli bättre. Det är ett monotont och ensamt jobb, och det finns inget ställe där vi kollegor kan träffas och umgås. Arbetsgruppen förändras hela tiden. Det gör att arbetsgivarna inte behöver bry sig om oss så mycket – de kan lätt hitta ny personal, säger Rati Kupatadze.

De största grupperna inom gigekonomin är bud, taxichaufförer och frilansare. En konsekvens av att företagen anlitar gigarbetare på olika uppdrag är att många inte har samma tillgång till trygghetssystem som en anställd.

Nuria Matilla-Santander, ansvarig forskare för Gig-health-studien, säger att målet är att ringa in det som fungerar bra med plattformsarbete, men också att få fram starkare rekommendationer för att förbättra gigarbetarnas anställnings- och arbetsförhållanden, hälsa och välbefinnande.

– Många plattformsföretag har slogans som ”Var din egen chef och ha ett flexibelt jobb”. Stämmer det med verkligheten? De utvidgade resultaten från studien har vi nästa år, säger hon.