Karolinska institutet (KI) fäller sju forskare för forskningsfusk, däribland skandalkirurgen Paolo Macchiarini – och en av de visselblåsare som slog larm.
– Man kan inte undgå granskning bara för att man själv blåst i visslan, säger institutets rektor Ole Petter Ottersen.
Men det resonemanget underkänner visselblåsaren och läkaren Karl-Henrik Grinnemo.
– Detta är enbart ett led i Karolinska Institutets trakasserier mot oss som upptäckte den största medicinska katastrofen i modern tid, säger han till TT.
I centrum står forskningen kring de konstgjorda luftstrupar som opererades in på tre patienter på Karolinska universitetssjukhuset, forskning som leddes av kirurgen Paolo Macchiarini. I dag är samtliga patienter döda.
– När det gäller den här typen av forskning är det patienterna man först och främst tänker på. Att de inte ska komma till skada, men här ser vi att de gjort just det, säger Ole Petter Ottersen.
Han rekryterades när den förra rektorn Anders Hamsten tvingades avgå sedan skandalen var ett faktum. Hamsten var också den som 2015 lade ner den förra utredningen, en utredning som öppnades på nytt strax efter att Hamsten avgått.
Visselblåsare fälls
Enligt Ole Petter Ottersen råder det inga tvivel om att det förekommit forskningsfusk, eller oredlighet i forskning som det egentligen heter. Sammanlagt har institutet granskat 43 författare till sex vetenskapliga artiklar i olika tidskrifter, inklusive The Lancet. Sju av dessa fälls för oredlighet i forskning, medan 31 anses vara ”klandervärda” och fem frias helt.
Tre av författarna, var av en fälls för oredlighet och två anses klandervärda, var bland de så kallade visselblåsarna som 2014 slog larm och anmälde Paolo Macchiarini för forskningsfusk.
– De ska ha all heder för att de tog upp detta. Men samtidigt, om man står med på en artikel så är man ansvarig för vad som står i artikeln, säger Ole Petter Ottersen.
Tystat allt
Detta avfärdar Karl-Henrik Grinnemo, som i dag är verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– När man undertecknar en artikel är det med den kännedom man har där och då. Men det var vi själva som upptäckte att det inte stämde, drog tillbaka våra namn och markerade att saken skulle utredas.
Karl-Henrik Grinnemo ser att fällningen kan få allvarliga konsekvenser för hela forskarsamhället:
– Kommer någon någonsin att visselblåsa igen vid oredlighet i forskning? Det kommer aldrig att ske. Man har effektivt tystat ned all form av visselblåseri i forskning. Det blir fullkomligt patientosäkert, säger han och hoppas att Centrala etikprövningsnämnden tar tillbaka ärendet och underkänner KI:s utredning.
Välkomnar beslut
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, välkomnar KI:s beslut.
– Det är bra att man nu har kommit till ett beslut i den här härvan och att KI har hanterat det här i enlighet med det regelverk som föreligger, säger hon till TT.
Ministern anser att det är bra att KI har gjort en tydlig markering i det aktuella fallet.
– Vi måste ju göra allt för att återskapa förtroendet för forskningen och för att se att man följer de regler vi har och visa att forskningsfusk är helt oacceptabelt.
Lena Berke, ordförande för expertgruppen på Centrala etikprövningsnämnden, har inte läst beslutet från KI, men säger att det inte var en självklarhet att KI skulle komma fram till att fälla.
– Vi ansåg ju att det förelåg oegentligheter i det här fallet, men det har hänt tidigare att universiteten inte delar vår bedömning, säger Lena Berke.
Hon anser att det finns problematiska aspekter med dagens system, där forskare är måna om att få vara en del av de rapporter som publiceras, trots att man inte alltid är helt införstådd med hur forskningen har gått till.
