Över hela världen kämpar stadsplanerare med trängsel, buller och luftföroreningar – utmaningar som försvåras av den snabba urbaniseringen. För att möta den här utvecklingen krävs en innovativ kollektivtrafik. Det var ett av de teman som behandlades på heldagsseminariet Smart City som arrangerades i onsdags under Volvo Ocean Race.
Göteborg raknas som nummer tolv i världen i mest innovativa städer, enligt en undersökning som redovisas av Göteborg & Co. Några av anledningarna gjorde sig hörda på seminariet på Frihamnspiren där regnet öste ner utanför. Volvo skyltar förstås med sina nya lastbilar och bussar i en grönskande modell på hur framtidens städer kan komma att se ut. Där rullar den eldrivna bussen i inomhushållplatser, eftersom den inte släpper ut några avgaser, och växter klättrar på husfasaderna.
På plats under dagen fanns representanter från flera städer runt om i världen, däribland Oslo där luftkvaliteten har förbättrats sedan staden storsatsat på styrmedel för att främja eldrivna fordon.
– Vi ser en minskande trend av luftföroreningar, på 8-10 procent efter att vi inlett insatser med styrmedel mot ökad eldriven trafik, berättar Sture Portvik, projektmanager för Electromobility i Oslo.
Politik och teknik i samspel
I ett seminarium lyfts samspelet mellan politiken, akademin och företagen fram som avgörande för elektrifieringen och arbetet med att få ner luftföroreningar och koldioxidutsläpp. De så kallade testbäddarna som har inrättats i Göteborg är ett exempel. Amsterdam är en annan stad som lyfts fram som ett föredöme. När det gäller politiska styrmedel pekade flera deltagre ut Kina fram som en starkt dragkraft. När enpartiregeringen där bestämmer sig för en riktning går det förstås snabbt även om klimatomställningen är sent inledd.
– Kina plogar vägen för den elektriska omställningen, men det kommer att ta tid. Tesla är också en stor inspiratör som har dragit oss framåt en hel del. Nu vill alla konkurrera inom eldrift, säger Niklas Gustafsson från Volvo.
På plats var även Robert Missen från EU-kommissionen som poängterade en avgörande faktor om elbilar överhuvudtaget ska anses bidra till hållbarhet.
– Tekniken är en del av lösningen men inte hela lösningen. Om vi bara byter ut bilarna till elbilar har vi bara löst en del av utmaningen. Vi måste exempelvis samtidigt också byta ut energikällorna i elnätet, påpekade han.
Paneldeltagarna hade inte förväntat sig en moderator med den journalistiska integriteten högt upp på agendan. Jack Ewing, journalist på The New York Times ställde stundtals riktigt kritiska frågor. När han lyfte upp vilken roll billobbyn har i omställningen blev det helt tyst i panelen.
Enligt siffror som Håkan Agnevall, VD på Volvo bussar hänvisade till tros två tredjedelar av världens befolkning bo i städer år 2060. Över hela världen finns liknande utmaningar med ljud- och luftföroreningar samt trängsel. Eldriven kollektivtrafik står för en lösning på alla de tre utmaningarna.
– Eldrift kommer att starkt påverka hur vi kan planera våra städer eftersom elbussar kan köra mycket närmare människor och fler transporttjänster kan göras på natten i bostadsområden eftersom dessa fordon inte låter någonting, poängterade Håkan Agnevall, VD på Volvo bussar.
Kombinerad mobilitet
Frank Horch från Hamburg i Tyskland beskrev hur kombinerad mobilitet kan ta en viktig roll för städernas utformning. I Hamburg har flera ”mobilitetspunkter” etablerats vid kollektivtrafikens knutpunkter. Där finns exempelvis cykelpool, elbilspool och hyrbilar precis vid tunnelbanans uppgångar.
Ett annat ämne som berördes var utvecklingen inom förarlösa fordon. Även om de flesta var överens om att de har en viktig roll så uttrycktes en försiktighet bland branschen för att ha för stora förhoppningar på tekniken.
– Det kommer att dröja länge innan vi har en helt förarlös buss i trafik som kör runt i Göteborg, trodde Håkan Agnevall, VD på Volvo bussar.
– Om vi inte kombinerar tekniken med helt nya sätt att använda fordonen kommer självkörande fordon bli en katastrof för våra städer, sa Jan Hellåker från Drive Sweden, ett innovationsprogram som finansieras till hälften av staten och hälften av fordonsindustrin.
Det handlar bland annat om risken till ökad trafik som följd av de självkörande fordonen.
– Poltiken är helt avgörande. Just nu är regelverket för att dela bilar till exempel inte alls anpassat för den här utmaningen, menade han.
