DEBATT EU importerar en tredjedel av den energi som är livsviktig för ekonomin och inte minst för uppvärmning av bostäder. Idag importerar EU 200 miljarder kubikmeter gas, huvudsakligen rysk gas i ledningar genom Ukraina. Denna situation gör EU sårbart, vilket man fick erfara 2006 och 2009 då Ryssland mitt i vintern skruvade åt gaskranarna. I Bryssel väcktes tanken att minska sitt energiberoende av Ryssland.
Den nya energipolitiken formuleras i EUs: energiunion. Unionen baseras på ett antal grundpelare. Första grundpelaren i Energiunionen är säkerhet. Den realiseras genom diversifiering, genom investeringar för leveranser av energi via andra vägar än genom Ukraina. Nu byggs den södra korridoren, vilket är en gaspipeline som går genom Turkiet och levererar gas från Kaukasus till Sydeuropa. I norr sker en kontroversiell utbyggnad av den så kallade Nord stream 2-länken. Detta är en pipeline för rysk gas under Östersjön, direkt till Tyskland. Denna nya pipeline kommer att fördubbla kapaciteten genom Östersjön. Ukraina kan då komma att stå vid sidan av gasleveranserna.
En annan väg till diversifiering är import av LNG, Liquified natural gas. LNG fraktas i fartyg i form av flytande nerkyld gas. LNG står i dag för en liten del av gasimporten till EU, men det finns önskemål att öka denna. EU satsar i Energiunionen tiotals miljarder euro på projekt som ska utöka infrastrukturen för LNG, så kallade prioriterade projekt av gemensamt intresse, PCI (Projects of common interest). Nya LNG-terminaler byggs runt om Europa, bland annat i Krk i Kroatien, och även i Svinovice i Polen. Dessa hamnar skall utgöra en del i det gasnät som garanterar att knyta ihop östra Europa och ge säker tillgång till energi, det så kallade Connecting Europe priority project. Särskilt de nio östeuropeiska länderna är entusiastiska inför LNG för att skapa östra korridoren, som därmed kan bryta beroendet av direkta gasledningar från Ryssland.
USA är en växande aktör inom LNG. USA har fått ett överskott av gas genom fracking av gasfält. I dag är exporten av LNG från USA till Europa liten, men snabbt växande. USA ser en kraftig ökning av LNG i Europa både som strategisk europeisk säkerhetspolitik, men också som en marknad att få avsättning för sin produktion. Amerikanska leveranser med LNG-skepp har redan tagits emot i Portugal. USA har kritiserat Nord Stream 2 för att cementera EU:s beroende av Ryssland, och hävdat att pipelinen inte borde byggas, något om utlöst protester från europeisk sida. President Trump uttryckte vid ett möte i oktober 2017 med Greklands premiärminister Tsipras sitt gillande över LNG-terminalen i Alexandroupolis och att i USA ”LNG business is getting bigger and bigger and bigger”.
Gasimporten delar EU i öst och väst – medan västländerna gärna ser en utökning av gasimporten från Ryssland via Nord Stream 2 i Östersjön, ser Östeuropa hellre en större import av LNG från USA och att bli frikopplad från rysk gas.
Den fråga som just nu är aktuell i Göteborg är om LNG-terminalen ska byggas ut från en begränsad terminal enbart för fartygsbränsle, till att möjliggöra anslutning till markdistributionssnätet för naturgas. Göteborgsterminalen är tänkt att ingå i ett nät av LNG-hubbar tillsammans med en LNG-terminal i Rotterdam. Men vilket handlingsutrymme har Göteborg i fråga om utbyggnad av LNG-terminalen? Även om energisäkerhet är den viktigaste grundpelaren inom EU:s energiunion, ska man inte glömma de som handlar om solidaritet och tillit, EU-länder emellan. Är det möjligt för ett land inom ramen för Energiunionens samarbete att inte tillämpa solidaritetsprincipen och vägra ingå i ett nätverk för import att strategisk råvara som LNG till länder utan egen kust? Och kan Sverige stå emot de amerikanska ekonomiska intressen inom gas och LNG, som söker avsättning för sina produkter? Vilka överenskommelser träffades om LNG mellan Löfven och Trump vid mötet i Washington i våras? Har Sverige valt sida med de östliga inom EU för att gynna amerikanska LNG-intressen framför rysk gas? Dessa frågor bör regeringen besvara och samtidigt sätta ner foten mot en utbyggnad av LNG terminalen i Göteborg för att ta ett steg i riktning mot att uppfylla Parisavtalet.
