EU:s växthusgasutsläpp minskade med 0,4 procent under 2016, fick vi veta härom dagen. En kollektiv lättnadens suck från EU-institutionerna tycktes höras. Det går åt rätt håll fortfarande. Och klimatmålet för 2020 är redan nått. Puh.

I Sverige kom nyligen siffrorna för 2017. Utsläppen minskade med 1,4 procent, så – ännu en gång puh – här går det också fortfarande nedåt (vilket kanske är tur för Miljöpartiet inför valrörelsen). Sveriges klimatmål för 2020 är i sikte.

Men hur ser läget ut, egentligen?

Det här är siffror för de territoriella utsläppen, alltså inte inräknat de utsläpp vi orsakar via vår konsumtion. Siffrorna visar dessutom utsläppen exklusive internationellt flyg och sjöfart. Utsläppssiffrorna är alltså så snällt räknade som det bara är möjligt ur vårt perspektiv. Låt oss ändå titta på dessa snällt räknade utsläpp, men istället för att jämföra dem med föregående års utsläpp så jämför vi dem med vad som behöver göras för att nå Parisavtalet. Då ser det plötsligt inte kul ut längre.

EU:s långsiktiga mål är att minska utsläppen med 80–95 procent till 2050 (jämfört med 1990). Endast den högre ambitionen är i närheten av i linje med Parisavtalet. För att nå dit krävs över 4 procent minskade utsläpp årligen. Enligt Naturvårdsverket skulle Sverige behöva minska utsläppen med 5–8 procent per år för att nå målet att bli ”ett av världens första fossilfria välfärdsländer” år 2045. Vi klarade alltså 0,4 respektive 1,4. När vi räknar snällt.

Samtidigt lyfts ett varningens finger för att utsläppen kan ha vänt uppåt 2017, i såväl EU som Kina. När International Energy agency gör den bästa analys de kan göra i dagsläget, utifrån de politiska beslut som fattats och som är på väg att fattas, bedömer de att utsläppen av växthusgaser globalt inte kommer att minska alls fram till 2040.

Det investeras mer än någonsin i förnybar energi i världen. Elektrifiering av fordon är på frammarsch. Politiken skärps. Utsläppshandel introduceras för allt fler industrier. Investerare kräver att företagen skärper sitt klimatarbete. Företag levererar det ena klimatprojektet efter det andra. Ändå rör vi oss knappt i rätt riktning.

Jag är övertygad om att det behövs politiska styrmedel såsom höjda miljöskatter, skärpta produktkrav, utvecklingsprojekt för ny teknik, styrning av upphandling och myndigheter, en kraftfull utsläppshandel och tydlig lagstiftning för att få fart på utsläppsminskningarna. Problemet är att alla säger sig vara för det i teorin, men varje gång det blir praktik hittas någon liten anledning till varför just det specifika förslaget ändå är dåligt.

Skarpa politiska styrmedel kräver väljarnas stöd. Klimatförändringarna ligger i toppen när det gäller vad folk i Sverige oroar sig för mest. Ändå har den politiska klimatdebatten i Sverige fastnat i om vi ska ha 80 kronor i flygskatt eller inte. Det kan göra vem som helst deprimerad. Utom oljeindustrin, möjligen.

Tumme upp:

MP ligger över 4 procent i SCB:s partisympatiundersökning.

Tumme ned:

Det som står i min krönika.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Tyska regeringen måste omedelbart vidta åtgärder för utsläppsminskningar, enligt en dom i kammarrätten i Berlin-Brandenburg. Det rapporterar Süddeutsche Zeitung.

Domen gäller klimatskadliga utsläpp från trafik- och byggnadssektorn. Klagande i fallet är två miljöskyddsorganisationer som anklagar regeringskoalitionen i Berlin för brister i klimatpolitiken.

Förbundskansler Olaf Scholz och hans brokiga allians av socialdemokrater, liberaler och gröna är hårt pressade av ett beslut i författningsdomstolen för två veckor sedan, som dömer ut försöken att använda en coronafond värd 60 miljarder euro till olika klimatprojekt som grundlagsvidriga.

Inflytelserika nyhetsmagasinet Der Spiegel beskriver den domen som ”förödande” och möjligen ”början till slutet” för Scholz som kansler.

Thunberg har åtalats tillsammans med 26 andra för störande av allmän ordning. Hon och andra demonstranter krokade arm utanför hotellet men fick föras bort av polis.

Thunberg omgavs av ett stort medieuppbåd när hon anlände till rätten Westminster Magistrates Court samtidigt som klimataktivister demonstrerade utanför domstolen för att visa solidaritet med de åtalade.

Under förhandlingen bekräftade Thunberg endast sitt namn, ålder, postadress och att hon ställer sig nekande till anklagelserna.
Fyra andra åtalade i ärendet infann sig i rätten samtidigt och förklarade även de sig oskyldiga.

Samtliga släppts fri mot borgen i väntan på rättegången som väntas inledas den 1 februari.

Om Thunberg döms riskerar hon böter på omkring 33 000 kronor.

Thunberg har varit i rätten flera gånger tidigare, men då i Sverige. Hon har dömts till dagsböter två gånger för ageranden vid olika klimataktioner.

Texten har uppdaterats.