Forskarna har studerat mer än 60 av de äldsta och största baobab-träden mellan 2005 och 2017.

Av de 13 äldsta träden har 9 dött eller så har deras rotsystem eller delar kollapsat under de senaste 12 åren, enligt forskningen. Träden ligger i Zimbabwe, Namibia, Sydafrika, Botswana och Zambia.

Även om orsaken till träddöden är oklar säger forskarna att den kan bero på klimatförändringar, som slagit särskilt hårt mot södra Afrika.

– Det är definitivt chockerande och dramatiskt att under vår livstid uppleva slutet för så många träd med åldrar över millennium, säger Adrian Patrut, en av författarna till studien.

Vissa av de enorma träden, som går ända tillbaka till antikens Grekland, är breda som bussar.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Tyska regeringen måste omedelbart vidta åtgärder för utsläppsminskningar, enligt en dom i kammarrätten i Berlin-Brandenburg. Det rapporterar Süddeutsche Zeitung.

Domen gäller klimatskadliga utsläpp från trafik- och byggnadssektorn. Klagande i fallet är två miljöskyddsorganisationer som anklagar regeringskoalitionen i Berlin för brister i klimatpolitiken.

Förbundskansler Olaf Scholz och hans brokiga allians av socialdemokrater, liberaler och gröna är hårt pressade av ett beslut i författningsdomstolen för två veckor sedan, som dömer ut försöken att använda en coronafond värd 60 miljarder euro till olika klimatprojekt som grundlagsvidriga.

Inflytelserika nyhetsmagasinet Der Spiegel beskriver den domen som ”förödande” och möjligen ”början till slutet” för Scholz som kansler.

Thunberg har åtalats tillsammans med 26 andra för störande av allmän ordning. Hon och andra demonstranter krokade arm utanför hotellet men fick föras bort av polis.

Thunberg omgavs av ett stort medieuppbåd när hon anlände till rätten Westminster Magistrates Court samtidigt som klimataktivister demonstrerade utanför domstolen för att visa solidaritet med de åtalade.

Under förhandlingen bekräftade Thunberg endast sitt namn, ålder, postadress och att hon ställer sig nekande till anklagelserna.
Fyra andra åtalade i ärendet infann sig i rätten samtidigt och förklarade även de sig oskyldiga.

Samtliga släppts fri mot borgen i väntan på rättegången som väntas inledas den 1 februari.

Om Thunberg döms riskerar hon böter på omkring 33 000 kronor.

Thunberg har varit i rätten flera gånger tidigare, men då i Sverige. Hon har dömts till dagsböter två gånger för ageranden vid olika klimataktioner.

Texten har uppdaterats.