DEBATT I två rapporter – Kultur av vem? (2015) och Kultur med olika bakgrund (2017) – har Myndigheten för kulturanalys konstaterat och analyserat något som varit känt sedan länge. Genom rasifierade kulturutövares erfarenheter, siffror från Statistiska centralbyrån och nu dessa rapporter vet vi att kulturvärlden är mer segregerad än samhället i stort. Rapporterna utgår från begreppet ”utländsk bakgrund”, och slutsatserna baseras på en analys av anställda i de offentligt finansierade kulturinstitutionerna. Myndigheten konstaterar att det finns stora skillnader inom gruppen anställda med utländsk bakgrund: ju längre från den vita svenska normen, desto sämre representation inom kulturinstitutionerna.
Personer från Norden, engelsktalande länder och västra Europa är överrepresenterade medan personer från Asien, Afrika och Latinamerika är underrepresenterade. Representationen blir också sämre ju högre positionen är. Två huvudsakliga slutsatser dras av de båda undersökningarna:
• Utvecklingen har inte gått framåt sedan 2001. På chefsnivå har andelen med utländsk bakgrund minskat. Bland anställda har antalet utrikes födda ökat i antal men inte alls lika snabbt som resten av befolkningen, vilket betyder att representationen de facto blivit sämre.
• Det finns en stor avsaknad av styrning och mål på området motsvarande det arbete som görs med jämställdhet.
Rapporterna nämner diskriminering som en av flera förklaringar, men inte uttalat den strukturella rasism som många kulturutövare upplever i sina yrkesliv. Feministiskt initiativ har en kulturpolitik med en konkret handlingsplan för att skapa en demokratisk representation, inte bara i de statliga kulturinstitutionerna utan även i all kulturverksamhet som finansieras med statliga medel. Vi är också det enda partiet i riksdagsvalet som gör omfattande och strategiska ökningar i anslagen till kulturen, för att göra plats för fler aktörer. Med vår antirasistiska och demokratiserande kulturpolitik vill vi:
• Ge Kulturdepartementet och Statens kulturråd i uppdrag att åtgärda snedrekryteringen inom offentligt finansierade kulturverksamheter och -myndigheter så att de demokratiseras och speglar samhället i sin helhet.
• Att alla statliga kulturinstitutioner och kulturmyndigheter ska ges fortbildning i icke-diskriminerande rekrytering av personal, med målsättning att anställd personal inom verksamheten ska spegla samhället i sin helhet.
• Att särskilt riktade chefsutbildningar och mentorskapsprogram, som tidigare gett god effekt vad gäller jämställdhet, ska genomföras för fler underrepresenterade grupper.
• Att kraven på fungerande likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete ska skärpas inom hela kulturområdet.
• Att alla beslutsfattande och rådgivande organ som tillsätts politiskt inom det offentligt finansierade kulturområdet, som styrelser, juryer och referensgrupper ska spegla samhället i sin helhet.
• Ge ökat stöd till kulturformer som kan betraktas som alternativa och nya inom de konventionella stödstrukturerna, liksom för gränsöverskridande kulturverksamheter.
Feministiskt initiativ menar att det är oacceptabelt att utvecklingen vad gäller kulturlivets demokratisering går så trögt, och till och med åt fel håll. Vi hör många fina ord från politiker och chefer, men diskussionen har låtit ungefär likadan i många år nu. Därför har vi utvecklat konkreta politiska verktyg för att förverkliga ett jämlikt och rättvist kulturliv. Kultur är vi, alla.
Yolanda Bohm Ramirez, riksdagskandidat och kulturpolitisk talesperson Fi Oldoz Javidi, riksdagskandidat Fi Carmen Blanco Valer, riksdagskandidat och antirasistisk talesperson Fi Gita Nabavi, partiledare Fi
