Från och med i dag, fredag 25 maj, träder nya regler för kameraövervakning i kraft. Reglerna ändras med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning och innebär stora förändringar. Färre kommer att behöva söka tillstånd för kameraövervakning, samtidigt som kraven skärps på att den som vill bevaka med kamera följer reglerna i dataskyddsförordningen och brottsdatalagen.

Fram till idag har det varit länsstyrelserna som ansvarat för att utfärda tillstånd för kameraövervakning, en uppgift som hädanefter kommer att ligga hos Datainspektionen.

Den 1 augusti kommer ytterligare nya regelförändringar att ske, i samband med att den nya kamerabevakningslagen börjar gälla.

För 20 år sedan fanns ingen permanent lodjurspopulation i södra Sverige, men sedan dess har lodjuren återhämtat sig där. Orsakerna är flera, visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Vintern 2021/2022 fanns det ungefär 345 lodjur i södra Sverige, det vill säga söderut från Mälaren och Vättern. Förvaltningens miniminivå låg på 148 lodjur för regionen.

I hela Sverige uppskattar Naturvårdsverket att det finns drygt 1 400 lodjur.

Det är många människor med sjukdomsproblematik som hamnar mellan stolarna. Inte sällan nekar Försäkringskassan personer sjukpenning för att de anses arbetsföra, samtidigt som Arbetsförmedlingen bedömer att de är för sjuka för att söka jobb.

Det här är något som Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, ofta stött på i sitt arbete. Han forskar om välfärdsstatens utveckling och har skrivit boken Avslagsmaskinen där han har gjort intervjuer med sjuka personer, samt talat med anställda på Försäkringskassan om sjukförsäkringen.

Vad som kan hända är att personerna skrivs in hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande med förhinder, utan att få tillräcklig information om de förlorar sin sjukdomsgrundande inkomst (SGI) och framtida rätt till sjukpenning. Andra har bara följt instruktioner från myndigheterna men har ändå förlorat rätten när de har fått för lite eller fel instruktioner.

– Det är förfärligt. Konsekvenserna blir så oerhört allvarliga för dem som drabbas, och ofta har de inte ens gjort något fel, säger Niklas Altermark, till Arbetet.

Inte rättssäkert

Han tycker inte att systemet är rättssäkert som det ser ut idag, särskilt som ett stort ansvar vilar på den enskilde individen att förstå ett komplicerat regelverk utan att göra minsta lilla misstag.

Just nu är en statlig utredning ute på remiss kring ett nytt sätt att beräkna SGI, där SGI föreslås beslutas utifrån historiska inkomster i stället för uppskattade framtida. Ett annat förslag är att SGI, om det är mer fördelaktigt, kan beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare, skriver regeringen.

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”.