Radar · Nyheter

Utredning vill se mer fokus på elevhälsan

Marko Säävälä/TT | Jaqueline Stål, organisationen Tilia; Sandra Pernkrans, Sveriges elevkårer och Matilda, organisationen Maskrosbarn, under pressträffen där rapporten om ungas psykiska hälsa presenterades.

I en ny statlig utredning föreslås att elevhälsan ska få mer resurser för att stötta barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Inom Västra Götalandsregionen arbetar man just nu för att fram en särskild databas för att bättre kunna följa upp elevers hälsa.

Igår måndag överlämnades den statliga utredningen Ungas beställning till samhället till socialminister Annika Strandhäll. I utredningen har unga i Sverige tillfrågats om hur den psykiska hälsan i den egna målgruppen kan förbättras.

Bland förslagen finns bland annat fler fältassistenter och “fritidsgårdar” där unga vuxna kan få samtalsstöd. Stor vikt läggs också vid elevhälsans roll.

– De flesta ungdomar spenderar majoriteten av sin tid i gymnasiet och möter där också psykisk ohälsa för första gången. Det är viktigt att elevhälsan finns där för eleverna och att det ska bli mer naturligt att gå dit, säger Sandra Pernkrans på Sveriges elevkårer till TT.

Utredarna anser att elevhälsan bör få mer resurser och att uppdraget ska utökas. Samtal hos elevhälsan ska vara obligatoriska och regelbundna, den ska ha en central placering på skolan och det ska vara möjligt att göra ett besök även efter skoltid.

Ny databas på gång

Även inom Västra Götalandsregionen pågår just nu ett stort projekt med inriktning på elevers hälsa. Idag saknas ett system för att gemensamt och strukturerat följa barn och ungas hälsa, och målet är att starta upp en elevhälsodatabas som är tillgänglig i hela regionen.

– Förslaget om elevhälsan i skolan tycker jag ligger helt i linje med vårt pågående arbete. Vi behöver kunna samla in hur eleverna mår i skolan för att kunna hjälpa dom på bästa sätt, säger Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef i Västra Götalandsregionen, i ett pressmeddelande.

– Bland annat tittar vi på hur elevhälsan och första linjens vård (den funktion eller verksamhet som först möter ett barn eller en ungdom som söker hjälp, reds. anm.) ska samordna sig på ett bättre sätt. Det är en av de viktigaste frågorna vi har att adressera och vi kommer att följa frågan på nationell nivå med stort intresse, säger Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef i Västra Götalandsregionen, i ett pressmeddelande.

Utredningen Ungas beställning till samhället har gjorts av av Nationella samordnaren inom området psykisk hälsa och Sveriges psykologförbund tillsammans med organisationen Sveriges Elevkårer, föreningen Tilia och  föreningen Maskrosbarn.

Fakta: Ungas beställning till samhället

De allra flesta barn och unga i Sverige mår bra, men den psykiska ohälsan har samtidigt ökat snabbt. På tio år har det skett en fördubbling och i dag lider 190 000 unga någon form av psykisk ohälsa.
Här är de ungas förslag till regeringen:
1. Kunskap om psykisk hälsa ska vara en del av läroplanen.
2. Kontinuerliga och obligatoriska samtal med elevhälsan.
3. Närvarande vuxna i samhället, exempelvis fältassistenter, uppsökande socialtjänst och fler pedagoger i skolan.
4. Trygga platser för unga, exempelvis fritidsgårdar som kan erbjuda lättillgängligt samtalsstöd och där det finns trygga vuxna på kvällar, helger och lov.
5. Fler unga i samhällets beslutsprocesser.
Förslag finns också om att samla barn- och ungdomsvården på ett annat sätt än i dag.
Förslagen ska nu ut på remiss.
Källa: Regeringen, Socialstyrelsen
TT

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV