Fyra av de fem parlament i världen som har högst andel kvinnliga ledamöter finns i utvecklingsländer. Även om kvinnorna blir fler i världens högsta politiska församlingar är vägen mot en jämn könsfördelning fortfarande lång, visar nya siffror från Interparlamentariska unionen, IPU.
JÄMSTÄLLDHET Enligt IPU:s årliga sammanställning är Rwanda det land som har högst andel kvinnliga parlamentariker, med 61 procent, följt av Kuba och Bolivia med 53 procent och Mexiko med 48 procent kvinnliga ledamöter.
Sverige hamnar på sjunde plats med 46,1 procent.
Den nya rapporten släpptes inför invigningen av FN:s kvinnokommission som pågår i två veckor i New York. Det är ett FN-toppmöte om kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor som kommer att pågå fram till 22 mars.
Allt fler kvinnor tar plats i världens parlament. Andelen kvinnor i världens parlament ökade med en knapp procentenhet – från 23,4 procent 2017, till 24,3 procent under förra året.
Sifforna visar också att de länder som har ett genomtänkt könskvoteringssystem i betydligt högre grad också skapar utrymme för fler kvinnliga parlamentariker.
Thomas Fitzsimons, kommunikationschef vid IPU, säger till IPS att många länder har könskvotering inskriven som en regel i sina författningar eller vallagar. Men frågan gäller också vilka nivåer kvoteringen syftar till att uppnå, och i vilken grad reglerna tillämpas.
– Det handlar också om huruvida den politiska kulturen i landet i fråga är öppen eller inte inför att släppa fram fler kvinnor till beslutsfattande positioner, säger han.
Enligt Thomas Fitzsimons har sex av de tio länder som ligger högst på listan – Rwanda, Bolivia, Mexiko, Costa Rica, Nicaragua och Sydafrika – alla kvoteringsregler som garanterar att kvinnor blir invalda i ländernas parlament.
Men även om kvinnorna blir fler i parlamenten så finns få kvinnor på de högsta positionerna inom regeringarna. I samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars sade María Fernanda Espinosa, som är ordförande för FN:s generalförsamling, att endast fem procent av världens premiärministrar eller presidenter är kvinnor.
Förra veckan påpekade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, att Etiopien är ett land som har anledning att vara stolt över att ha uppnått könsbalans inom landets regering och för att ha valt fram landets första kvinnliga president och chefsdomare.
Hon sade samtidigt att det även på andra platser i världen har gjorts framsteg i fråga om att ge plats för kvinnliga ledare. Som exempel nämnde Michelle Bachelet att en kvinna valts till borgmästare i Tunisiens huvudstad, i en region där kvinnors politiska representation är bland den lägsta i världen.
IPU:s ordförande Gabriela Cuevas Barron säger att fler kvinnor i världens parlament innebär att demokratierna blir bättre och mer representativa. Hon påpekar samtidigt att den förbättring på en procent som uppmättes under förra året bara innebär en liten förbättring.
– Det är fortfarande en lång väg kvar för att uppnå en global könsbalans. Vi uppmanar till en ökad politisk vilja att införa genomtänkta kvoteringar och valprocesser där alla former av juridiska hinder som kan tänkas hindra kvinnor från att ta plats i parlamenten undanröjs, säger Gabriela Cuevas Barron.
Faiza Mohamed, som är regionchef för organisationen Equality Nows avdelning för Afrika, säger till IPS att det är bra att länderna söder om Sahara har gjort vissa framsteg i arbetet för att öka den kvinnliga representationen i ländernas parlament. Men regionens genomsnitt på dryga 23 procent kvinnor är inte tillräckligt bra, enligt henne.
– Det visar att mycket arbete återstår. Först när vi aktivt och medvetet involverar kvinnor i de beslutsfattande processerna kan vi gå framåt och trygga flickor och kvinnors rättigheter i Afrika, säger Faiza Mohamed.
Hon understryker att när kvinnors rättigheter stärks så gynnar det hela samhället.
