Kinas militära makt oroar USA

KINA Det framgår tydligt i en ny rapport från den amerikanska militära underrättelseorganisationen Defense Intelligence Agency (DIA).

Där påpekas att Kina har tagit enorma kliv på senare tid inom det militära området. I takt med att styrkan har växt har också målsättningarna satts allt högre.

För drygt ett år sedan uppmanade Folkrepublikens högste ledare Xi Jinping den kinesiska militärledningen att ”förbereda sig på militär strid” inom alla områden som Kina anser vara strategiskt viktiga. År 2035 ska krigsmakten vara helt moderniserad och i mitten av århundradet vara av ”högsta världsklass”.

– Kinas försvarsbudget är lika stor som Japans, Indiens, Sydkoreas och Rysslands tillsammans, och man siktar på att inom ett par decennier passera även USA vad gäller militärutgifter, säger Jerker Hellström, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Nya avancerade vapen

Han påpekar att Kinas huvudfokus är att utveckla en förmåga att inom sitt närområde – Östasien och kringliggande vatten – kunna segra i en militär konflikt med USA.

I den amerikanska rapporten beskrivs Kinas senaste satsningar. Landets första egentillverkade hangarfartyg har precis sjösatts, och ett nytt långdistansbombplan är under utveckling, liksom en helt ny generation av lång- och kortdistansmissiler. Bland de senare återfinns missiler som flyger i överljudsfart.

Under de kommande åren kommer landet också att producera nya avancerade attackflygplan och stridsvagnar.

Tidigare importerades merparten av alla avancerade vapen från Ryssland, men detta gäller inte längre.

– Kineserna har försökt bli mer fristående från Ryssland, och delvis lyckats. Man vill helst göra sig helt oberoende vad gäller vapen, säger Jerker Hellström.

Det styrande kommunistpartiet har uppfattningen att Kina står inför svåra utmaningar mot landets säkerhet, och att landet måste vara förberett på krig i närområdet.

Territoriella krav

Separatiströrelserna i Xinjiang och Tibet ses som ett potentiellt hot, liksom frågan om Taiwans framtid.

Ett tredje problem är Kinas territoriella krav i Östkinesiska och Sydkinesiska havet. De kinesiska ledarna anser att flera öar, klippor och rev i de två havsområdena tillhör Kina. När detta ifrågasätts av Japan, Filippinerna, Vietnam och de andra länderna uppfattas detta som utmanande provokationer.

När Internationella skiljedomstolen i Haag 2016 slog fast att de kinesiska kraven i Sydkinesiska havet saknade rättslig och historisk grund avfärdade Kina bara domslutet. I stället har man fortsatt att befästa vissa öar och rev i havet.

– Kina vill skapa bilden av att området i praktiken redan är kinesiskt, säger Jerker Hellström.

Världsherravälde

Samtidigt har Kina utvidgat sitt intresseområde till att omfatta Indiska oceanen och västra Stilla havet. Man har exempelvis anlagt sin första flottbas utanför Kina i Djibouti på Afrikas horn.

– Det kommer säkert att bli fler kinesiska militärbaser i en nära framtid, i Pakistan och Afrika, säger Hellström.

I det här perspektivet kan man också se det faktum att Kina de senaste åren har köpt hamnar och många industrier i Europa.

– Nyligen var det få som såg Kina som ett potentiellt hot mot Europa, men det har börjat ändra på sig. Kina har börjat komma allt mer i fokus, vilket märktes nu senast vid försvarskonferensen i Sälen, säger Hellström.

Kina betraktar sig redan som en global stormakt och många experter gör bedömningen att kineserna på sikt är ute efter världsherravälde. Xi Jinping har uttryckligen sagt att avsikten med upprustningen är att kunna ”konkurrera” med USA:s krigsmakt.

– Målet är att uppnå en lika överlägsen militär kapacitet gentemot omvärlden som USA har i dag, säger Hellström.