Luftföroreningarna är värre än på många år i Indiens huvudstad Delhi. Indien tillsammans med Bangladesh och Pakistan är några av de länder i världen som är hårdast drabbade av dålig luft.
Utsläppen är en stor bov – men det finns fler faktorer som påverkar.
MILJÖFÖRSTÖRING Den här tiden på året är luftföroreningarna i Delhi alltid som värst. Men nivåerna som uppmätts i oktober och november är de värsta på flera år.
Skolor har fått stängas tillfälligt och biltrafiken har begränsats för att minska smogen i mångmiljonstaden.
– Situationen i Delhi beror främst på utsläpp från industrier, koleldade kraftverk, trafik, förbränning och svedjebruk. Halterna är alltid höga, men speciellt den här tiden på året när bönderna i omgivande regioner bränner sitt jordbruksavfall för att förbereda för nästa års sådd, säger Anna Engleryd vid Naturvårdsverket, även ordförande i FN:s luftvårdskonvention.
Jordbruksavfall i kombination med bland annat väder och vind gör att länder i södra Asien är särskilt utsatta för luftföroreningar den här delen av året.
"Luften tvättas inte"
– På sommarhalvåret är det mer vindar från havet som för in fuktig luft över land och så regnar det mer. Nu är det en torrperiod med lägre vindhastigheter, vilket gör att luftföroreningarna hänger kvar längre, förklarar Örjan Gustafsson, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
– Det är även kallare, vilket gör att luftföroreningarna inte blandas uppåt i luften utan håller sig kvar på marknivån. Om det hade regnat så skulle föroreningarna i mycket högre grad ha tvättats ut ur luften.
Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att omkring nio av tio av världens invånare bor i områden eller städer med en luftkvalitet som överskrider de gränsvärden som WHO satt för en livsduglig mijlö.
Varje år dör miljoner människor i förtid på grund av förorenad luft. Flest dödsfall sker i låg- eller medelinkomstländer, främst i Afrika och Asien.
– Kina har infört långtgående regleringar som verkar ha stor efterlevnad och därmed effekt. Där har man exempelvis vänt kurvan när det gäller halten skadliga PM2,5-partiklar i exempelvis Beijing och Shanghai. Kina har fortfarande stora problem med luftföroreningar, men det där går det ändå i rätt riktning, säger Örjan Gustafsson.
I Indien har utvecklingen inte kommit lika långt.
– I södra Asien har man ännu inte vänt kurvorna för luftföroreningsutsläppen. Det finns initiativ för att minska utsläppen i exempelvis Indien, men de har inte haft så stor effekt.
Fler exponeras
Många av de mest förorenade städerna i världen är storstäder med stor befolkning, vilket gör att ett ökande antal människor drabbas av dålig luft.
– Det är ett problem att många storstäder och storstadsregioner, och det gäller även i Sverige, växer och förtätas. Det leder till ökade halter av föroreningar och att fler människor blir exponerade för dessa. Befolkningstätheten är väldigt hög i många asiatiska städer, det gäller även i New Delhi, säger Anna Engleryd.
Förutom att bidra till att människor blir sjuka, och till och med dör, påverkar dålig luft även andra saker som tillgång på mat och färskvatten, klimatet och ekonomin.
– Luftföroreningarna påverkar grödorna negativt vilket leder till minskade skördar och därmed minskad matproduktion och avkastning från jordbruket. Genom utsläppen bildas marknära ozon som fräter sönder vanliga grödor inom jordbruket. Det finns många åtgärder som relativt lätt går att vidta och flera av dessa har direkt ekonomisk vinning – och de flesta skulle alltså ha många positiva effekter även på andra områden utöver människors hälsa, säger Örjan Gustafsson.
Fakta: Vad är PM 2,5?
Partikelmassan för partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer kallas PM 2,5. Partiklar i dessa storlekar bildas främst vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenserar. Små partiklar släpps även ut från vägslitage, däck och bromsar.
Små partiklar har oftast liten massa men är många till antalet och tillhör en av de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem. De kan genom inandning transporteras in i kroppen och påverka både andningsorganen och hjärtkärlsystemen.
Till de akuta effekterna hör hosta, attacker av astma samt kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol). Studier har också visat att nedsatt lungfunktion kan vara en effekt som uppstår på lång sikt, särskilt hos barn som bor i områden med höga halter av PM 2,5.
Utsläppen av PM 2,5 har mer än halverats sedan 1990 i Sverige, där industrin står för den största minskningen.
Källa: Naturvårdsverket
