Det styrande kinesiska Kommunistpartiets 19:e centralkommitté öppnade under måndagen för sitt fjärde plenarsammanträde. Agendan för mötet är, enligt den statliga nyhetsbyrån Nya Kina, att upprätthålla och förbättra samt att modernisera det kinesiska styret.
KINA – Förväntningen på det här mötet är att man försöker öppna upp ekonomin lite, och göra den lite mer marknadsvänlig, säger Gustav Sundqvist, Kinavetare och forskare i statskunskap vid Mälardalens högskola.
”Modernisering” och ”förbättring” står på agendan när centralkommittén för världens största parti, Kommunistpartiet i Kina, nu är samlad för ett fyra dagar långt möte. Samtidigt pågår demonstrationer för demokrati i Hongkong och landets ekonomiska tillväxt är på lägre nivåer än på flera årtionden.
Det styrande kinesiska Kommunistpartiets 19:e centralkommitté öppnade under måndagen för sitt fjärde plenarsammanträde. Agendan för mötet är, enligt den statliga nyhetsbyrån Nya Kina, att upprätthålla och förbättra samt att modernisera det kinesiska styret.
– Under varje plenarsammanträde brukar man fokusera på att diskutera vissa typer av frågor. Under det fjärde plenarsammanträdet brukar fokus ligga på att förbättra Kommunistpartiets kapacitet att styra Kina, säger Gustav Sundqvist.
Plenarsammanträdena har historiskt varit väldigt viktiga. Bland annat togs beslutet att göra landet mer marknadsekonomiskt, från att tidigare ha varit planekonomiskt, vid ett sådant; närmare bestämt under den elfte centralkommitténs tredje plenarsammanträde 1978.
Fokus på ekonomi
Gustav Sundqvist tror att en hel del kommer att kretsa kring ekonomi på mötet – trots att det ska fokusera på partiets förmåga att styra.
– Kinas ekonomi har flera utmaningar och det finns en oro när man ser att den ekonomiska tillväxten sjunker, säger han.
Handelskonflikten mellan Kina och USA har lett till en inbromsning i den kinesiska tillväxten. Och är en av orsakerna till att landet noterat sina beskedligaste sådana siffror på 27 år. Men handelskriget är bara en del i ekvationen, noterar Sundqvist, en annan del är en rädsla i Kina att fler företag ska flytta sin verksamhet från landet. Han säger att det finns en växande oro i omvärlden kring hur den kinesiska ekonomin ser ut och hur handeln med Kina går till, samtidigt som det finns en ökad kritik mot hur kinesiska myndigheter subventionerar och ger olika kontrakt åt statsägda kinesiska företag i stället för utländska företag.
Högre löner
Den långa ekonomiska utvecklingen i landet har även lett till ökade löner vilket har resulterat i att landet inte längre är riktigt lika attraktivt för företag som vill utlokalisera sin produktion.
– Det kan vara viktigt för Kommunistpartiet och Xi Jinping (Kinas president) att visa att de välkomnar utländska investeringar och att de ska genomföra fler marknadsreformer, säger Gustav Sundqvist.
Centralkommittén är Kommunistpartiets främsta beslutande organ, som i sin tur utser politbyrån, vars maktkärna är det ständiga utskottet. Kinas parlament är i praktiken en marionettförsamling, och alla viktiga beslut fattas av partiet.
Kommunistpartiet i Kina är världens största parti med omkring 82 miljoner medlemmar. Plenarsammanträdena är helt stängda. Partiet brukar gå ut med information när mötet är slut.
Fakta: Utmaningar för Kina
Sedan juni pågår det stora protester i den särskilda administrativa regionen Hongkong, de som protesterar vill se demokratireformer och lösare tyglar från regeringen i Peking.
Hongkongs finansminister har uppgett att protesterna varit orsak till att området gått in i en recession.
Tillväxten i den kinesiska ekonomin har även den minskat till historiskt låga nivåer, även om den fortfarande är väldigt hög jämfört med västerländska ekonomier. Tredje kvartalets BNP-tillväxt på 6,0 procent var den lägsta åtminstone under de 27 år som gått sedan Kina införde kvartalsstatistik. Men Kinas siffror kan även vara sämre än vad som redovisats. Många bedömare menar att bristen på insyn i Kinas ekonomi gör att man inte vet om avmattningen faktiskt är större än vad som sägs.
Handelskriget mellan USA och Kina har pågått i princip sedan Donald Trump tillträdde som president i USA, med kraftiga tullhöjningar till följd.
Värdet av Kinas import från USA uppgick 2018 till 120 miljarder dollar. USA:s import från Kina omfattade under samma år varor till ett totalt värde av 540 miljarder dollar.
