← Till Tidningen Global
Nyheter

Många döda vid protester mot fredspristagaren

Anhängare till aktivisten Jawar Mohammed skanderar slagord till stöd för honom utanför hans hem i Addis Abeba i torsdags.

Ett 60-tal människor har dödats i våldsamheter i samband med protester mot Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

Oroligheterna sätter ljuset på de spänningar i landet som blir allt svårare att hantera för den nyutnämnde fredspristagaren.

ETIOPIEN Åtminstone 67 personer har dödats under två dagar, uppger den regionala polischefen Kefyalew Tefera för Reuters. Av dem var fem poliser.

En del av våldet har bestått i att säkerhetsstyrkor öppnat eld vid protester men det har allt mer kommit att ta formen av sammandrabbningar mellan etniska och religiösa grupper, uppger Amnesty Internationals utredare Fisseha Tekle för AFP.

Tidigare allierade

Oroligheterna bröt ut i tisdags i huvudstaden Addis Abeba och i andra delar av regionen Oromia.

Upprinnelsen var att den framstående aktivisten Jawar Mohammed anklagat landets säkerhetsstyrkor för att mitt i natten ha anlänt till hans hem och försökt avlägsna hans säkerhetspersonal.

Hans anhängare har även upprörts av en kommentar från premiärministern där denne kritiserade personer som använder sina plattformar till att underblåsa våldsamheter, ett uttalande som många tolkat som riktat mot bland andra Jawar Mohammed.

"Auktoritära drag"

Aktivisten och medieentreprenören tillhör samma folkgrupp som premiärministern, oromo, och var drivande bakom de stora protester i Oromia som ledde till den tidigare premiärministern Hailemariam Desalegns avgång och Abiy Ahmeds tillträde 2018. På senare tid har Jawar Mohammed dock börjat kritisera vissa delar av den nye ledarens politik.

Nu utesluter han inte att ställa upp mot honom i valet nästa år. I intervjuer med AFP och Reuters i sitt hem i Addis Abeba säger Jawar Mohammed att Abiy Ahmeds styre delvis börjar påminna om en diktatur.

– Hotfullhet är början på ett auktoritärt styre, säger han till AFP.

– Regeringspartiet och dess ideologi kommer att utmanas på allvar och inte bara i valet men också innan valet, säger han till Reuters.

Locket lyfts

Abiy Ahmed tilldelades i år Nobels fredspris för de politiska reformer han genomfört under sitt dryga år vid makten och för att han normaliserat relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt.

De utökade friheterna i Etiopien har samtidigt lett till att djupt rotade spänningar mellan landets olika etniska grupper kommit upp till ytan.

Regeringsföreträdare har uttryckt oro för att vissa aktörer utnyttjar det öppnare medieklimatet till att underblåsa motsättningarna.

Bakgrund: Abiy Ahmed

Abiy Ahmed, 43 år, blev 2015 en central figur i den växande kampen mot landgrabbing, illegalt övertagande av mark, i Etiopien. 2015 till 2016 var han vetenskaps- och teknologiminister, varpå han blev vicepresident i delstaten Oromia.

2 april 2018 tillträdde Abiy som Etiopiens premiärminister. Bara några dagar tidigare hade han tagit över som ledare för partialliansen EPRDF (Ethiopian people’s revolutionary democratic front), som styrt Etiopien sedan 1991. Han leder också partiet ODP (Oromo democratic party), ett av fyra koalitionspartier som utgör EPRDF.

Som ny premiärminister stod han inför utmaningen att både ena den splittrade regeringsalliansen och försöka tillfredsställa olika folkgruppers krav på ökat inflytande. I sitt installationstal bad han ”från botten av sitt hjärta” om ursäkt för att de senaste årens protester lett till att människor skadats och dödats.

Abiy Ahmed har bland annat studerat datavetenskap i Addis Abeba och ledarskap i London och har en doktorsexamen från Institute for Peace and Security Studies i Addis Abeba. Efter inbördeskriget i Rwanda deltog han i fredsbevarande insatser där.

Abiy talar flera av de etiopiska språken och är gift med en kvinna från folkgruppen amhara. Själv är han oromo.

Sedan Abiy blev premiärminister har han lanserat en lång rad sociala, ekonomiska och politiska reformer. Många av dem har hyllats, medan andra har kritiserats. Att han vill ena nationen har av vissa tolkats som anti-federalistiskt och en attack på de lagar som ger olika folkgruppers territorier stora möjligheter till självstyre.

Källa: Africanews, Reuters, Landguiden/UI.